Rapport från åkern

I slutet av juni brukar Anette Dieng ringa runt till några av Ekolådans odlare för att höra hur landet ligger. Det har hon gjort i år också.

Regnet piskar mot mitt fönster i Mid­­sommarkransen i Stockholm och trädens grenar kastas våldsamt hit och dit i den hårda vinden. Jag ringer Botulf Bernhards mobiltelefon och chansar på att han är ute på sin vanliga leveransrunda. Regnet som nu fullkomligt vräker ner passerade Botulfs och Ruth Doppstadts odlingar på ­Sol­marka gård strax söder om Kalmar redan dagen innan. Efter en nederbördsfattig vinter och vår var det mycket efterlängtade droppar.

”Här är det vansinnigt torrt”, säger Botulf. ”Grönsakerna är okej än så länge men spannmålen och betes­markerna till djuren är i stort behov av vatten.”

Årets odlingssäsong startade hyfsat tidigt och Botulf och Ruth gladde sig åt att de låg bra till när temperaturen plötsligt en natt sjönk tvärt.

”Här har vädret ställt planeringen helt på ända. ’All sallat har blivit färdig samtidigt’, berättar Inge med lätt förtvivlan i rösten.”

”Vi är alltid förberedda på nattfrost på någon grad eller så, men det gick ner till -5 grader vilket är rekord för att vara maj månad”, fortsätter han. ”Med hjälp av brinnande halmbalar i odlingarnas kanter lyckades vi rädda det vi hade planterat. Halmen brinner sakta och avger ångor som håller luften vid odlingarna i rörelse. Växtlig­heten tappade fart och en del tomatplantor i växthuset fick frostskador men nu växer det på bra igen och plantorna blev lite fula men kommer att bära frukt så småningom.”

Per Wålstedt och jag har bestämt att vi ska höras klockan 10 på morgonen. Jag hör direkt på hans röst att ett samtal med mig inte alls har högsta prioritet. Han ber att få ringa upp senare. Tiden går och till slut miss­tänker jag att vårt överenskomna samtal fallit i glömska.

”Vi är inne i en lite hektisk period”, ursäktar sig Per när vi till sist får ­kontakt. ”Arbetet på gården är igång på allvar och har kommit in den fas då det ska sås, planteras, rensas ogräs, hackas, skördas och säljas – allt sam­tidigt.”

Dessutom måste han vara beredd att rycka ut nattetid, åtminstone fram till midsommar, eftersom risken för frost inte är över än i Dala-Floda.

Inge Schwagermann på Marcello’s Farm utanför Kristianstad ber mig ringa först klockan 21, alternativt vänta till nästa vecka. Under dagtid har hon överhuvudtaget ingen tid just nu. Här har vädret ställt planeringen helt på ända.

”All sallat har blivit färdig sam­tidigt”, berättar Inge med lätt för­tvivlan i rösten. ”På grund av den kyliga luften har den vi först satte ut tagit väldigt lång tid på sig att växa färdigt, samtidigt som regnet har sett till att den vi senast planterade snabbt har vuxit ikapp. Det handlar om ­nästan 6 000 salladshuvuden som ska skördas, packas och säljas – och det nu genast. Tack och lov är efterfrågan på svensk sallat stor så här i början på säsongen.”

Klockan är 21.30 när vi avslutar vårt samtal. Nu ska Inge först leda hem gårdens tre mjölkkor från betet och göra dem redo för mjölkningen i morgon bitti och efter det finns alltid mer jobb att göra. Först när mörkret faller är arbetsdagen till ända.