Stadsodling vinner terräng

Nu skördas för fullt. Också i stan, där allt fler ägnar sig åt odling. Och inte bara för det som kommer ur jorden. Anette Dieng berättar.

På många håll i landet ägnar männi­skor lediga vardagskvällar och helger åt odling i någon form – också i stan. Du har kanske sett dem samlade runt odlingslådor på gårdar, pysslande på prunkande balkonger eller grävandes grönsaksbäddar i parker eller koloniträdgårdar. Engagemanget och tiden de lägger ner varierar, och likaså anledningarna till varför. Att så här års få ­skörda frukterna av allt nedlagt arbete tycks dock för många sekundärt.

Stadsodling Högalid är en av Stock­holms sex något större tillsammans­­odlingar. I fem år har föreningen fått lov att bruka en del av stadens mark i Höga­lids­parken. Hit kommer Petra Jon­vallen och Lina Blombergs­son, två av föreningens tio medlemmar, regelbundet för att ta hand om och utveckla odlingen.

”Jag hade inte så mycket erfarenhet av odling innan jag kom hit men förstod snart att det inte alls var ett problem. Det är enkelt och demokratiskt och alla kan vara med och bidra.”

”Jag bor alldeles i närheten. Att komma hit är som att gå ner i min egen trädgård”, berättar Petra. ”Jag står visser­ligen i kö för en kolonilott men har upp­täckt att jag trivs väldigt bra med att odla ihop med andra. Tack vare dem har jag lärt mig massor av nya saker och mitt odlingsintresse har växt. För mig är odlandet här i parken också lite politiskt. Dels vill jag visa att det går att odla mat i stan, dels vill jag vara med att skapa alternativa sätt att umgås.”

För Lina är det första säsongen i föreningen.

”Jag hade inte så mycket erfarenhet av odling innan jag kom hit men förstod snart att det inte alls var ett problem”, berättar hon. ”Det är enkelt och demokratiskt och alla kan vara med och bidra. Visst är det kul att skörda men den stora behållningen är nog att få vara utomhus, odla och se saker växa och dö – att få följa hela kretsloppet.”

För dem som vill ha en egen plätt att odla på finns odlingslotter att arrendera av staden. Här och var kan man få vänta några år men Mafizul Hazra hade tur.

”Jag fick min direkt. Jag är pensionär och ville inte bara bli sittande hemma. Får jag inte komma hit till Gubbängsfältet och arbeta varje dag, känns det inte bra i kroppen.”

Det senaste på stadsodlingskartan är Co-Grow, en digital tjänst där människor som bor i lägenhet och längtar efter att odla, lätt kan hitta dem som har en trädgård de varken kan, vill eller orkar ta hand om. I slutet av augusti i år var 255 villiga odlare och 284 befintliga trädgårdar i hela Sverige anmälda på deras hemsida.

”Med fler köksträdgårdar ökar den biologiska mångfalden, blir våra krets­lopp av näring tätare och an­­vänds våra resurser för matproduktion bättre”, menar tjänstens upphovskvinna Rebecka Hagman.

Stadsodlandet ser ut att fortsätta ut­­vecklas. Inte minst av personliga skäl.

”För att få lugn och ro.” ”För att träffa och lära känna nya människor.” ”Kunna bjuda vänner och familj på goda middagar.” ”För att bygga upp och stärka jorden.” ”Göra något konkret och se resultat.” ”Veta vad jag äter.” ”För att få vara i fred.” ”För att förena nytta med nöje.” ”Bidra till något bra.” ”Göra fint för folk som går förbi.” ”Rensa huvudet.” ”Bli ett med mitt kvarter.” “För att göra staden till min.”

Att få stadsodlarna att berätta om fördelarna är inte svårt.