Status plast

Dess osannolika livslängd gav den hjältestatus – och ledde så småningom till ett gigantiskt problem. Återvinningen av plast gör många turer men blir stadigt bättre. Susanne Helgeson berättar.

Alltså stackars plasten! Materialet med de många fantastiska egen­skaperna och användningsområdena har på relativt kort tid gått från hissat till dissat. Och inte undra på, med alla de miljönegativa aspekter som det förknippas med. Både dess konsumtion och produktion är ju synonyma med att stora mängder fossila bränslen används, påverkar miljö, djur och människor negativt och dessutom skyndar på klimatförändringarna. Usch är det enda man kan säga om det. Jag minns första gången jag hörde talas om ”den flytande plastön i Stilla havet, stor som Texas”, tror det var 2010. Några år senare var den lika stor som Frankrike och nu har plastön till och med fått både ett officiellt namn och en Wikipedia-sida; Great Pacific Garbage Patch, ”Stora Stillahavs­sopområdet” fritt översatt, och beskrivet som världens största soptipp. Dess­­­-värre finns liknande ­flytande skräpöar i alla hav.

Detta sammantaget gör ju att man önskar att utvecklingen av nya håll­bara material kunde gå snabbare. Och tack och lov går den biobaserade materialforskningen på högvarv.

För att ändå försöka tänka positiva tankar om plast är vi svenskar redan duktiga på att både ”panta mera” och att sopsortera – ja, nästan lite för bra. Det har nämligen visat sig att den svenska återvinningskapaciteten inte är tillräckligt utbyggd och att 20 000 ton sopsorterad plast därför måste transporteras med lastbil till Holland och Tyskland – varje år. Där tvättas den och flisas och skickas sedan tillbaka till oss för att bli återvunnen råvara i produkter inom bland annat livs­­medels-, bygg-, fordons- och möbelindustrin. Vad som är bra är att Sveriges största aktör inom plast­återvinning inom kort ska möjliggöra att transporterna skippas genom att bygga en ännu större anläggning med förbättrad teknik. Experterna jublar och menar att detta kommer att innebära ”en jättesänkning för Sveriges klimatutsläpp”. Bra!

På tal om nyss nämnda möbel­industri i kombination med just återvunnen plast har det danska företaget Wild Studio Cph ett intressant arbetssätt. Deras möbler tillverkas i Danmark av lokalt plastavfall från hushållsprodukter och industriavfall. Endast en typ av plast används, ­polyeten, vilket gör att möbeln är både återvunnen och återvinningsbar när man tröttnat på den. Faktum är att Wild Studio Cph:s produkter kan omarbetas till nya hela sju ­gånger, så starkt är det återvunna materialet.

Ett annat exempel på innovativ plaståtervinning är ytmaterialet polygood som tillverkas av holländska The Good Plastic Company. En attraktiv plastpanel med ett brett an­­vänd­ningsområde, gjord av en enda sorts hundra procent återvunnen plast där företaget också har ett väl utvecklat program för både återtagning och ”omtillverkning” av produkterna.

Med det sagt – det finns hopp för den goda plasten!

Susanne Helgeson frilansjournalist