Status proteinskifte

Råden om att vi bör minska på köttintaget och äta mer vegetariskt har hängt med länge nu. Så hur går det? I vilken utsträckning följs de och av vilka? Susanne Helge­son tar tempen på proteinrevolutionen.

I mitt flöde har jag uppenbarligen stannat upp för att förstå vem Temple Grandin är, så nu matas jag med snuttar av filmen om henne. En fascinerande autistisk kvinna, akademisk superstjärna och jordbruksikon. Hennes studier och idéer – som hon delvis säger sig ha sin autism att tacka för – har bidragit till att revolutionera hanterandet av boskap på amerikanska rancher och slakterier till att bli mer humant.

Anledningen till att jag kom att tänka på det här nu är att jag läser att den globala köttkonsumtionen fortsätter att öka, med undantag för bland annat ”fläsk i Kina”. Vilket får mig att undra hur den så kallade ­proteinrevolutionen som förespråkar en mer växtbaserad diet går. Jag menar, hur länge har vi inte vetat att den ­globala köttproduktionen måste gå ner för både vårt eget och kommande generationers framtid?

Första gången jag smakade på ordet proteinrevolution var för några år sedan när Sveriges innovationsmyndighet Vinnova finansierade ett projekt kallat just så. Tiden var mogen eftersom det finns en ”mångfald av hållbara och goda svenska proteiner tillgängliga för alla” och ”animalisk kost är inte längre norm”. Målet för arbetet var att i grunden förändra hur vi producerar, konsumerar och ser på proteiner och att möjliggöra skapandet av svenska proteiner i världsklass. Det ska bli spännande att få ta del av resultaten som presenteras i maj i år.

Världs­natur­fonden, WWF, har dragit sitt strå till stacken genom att skapa måltidsverktyget One Planet Plate. Med det äter du i enlighet med det globala klimatmålet att begränsa  jordens upp­värmning till 1,5 grader. Och mål­tiderna som föreslås bidrar till ett bättre klimat och ökad biologisk mång­fald. Istället för märkning av enskilda varor handlar One Planet Plate om ett helhetsperspektiv, där allt som läggs på tallriken är inräknat.

KTH, Kungliga tekniska högskolan, hör till dem som bestämt sig för att använda ”konceptet” på möten, ­evenemang och vid representation. Stockholms universitet serverar uteslutande vegetariskt på egna sammankomster, på Lunds universitet be­­traktas kött numera som specialkost och i Sveriges Televisions nya mat­policy är kött ett minne blott. På Ikea å sin sida ser man en ökad efterfrågan på växtbaserade rätter och har tidigare introducerat både en plant­bulle och en plantkorv under det uppmunt­rande namnet Huvudroll. Förra våren lanserade man ett sam­arbete med Nobel­kocken Jessie Sommar­ström i form av en pannbiff bestående av hälften kött och hälften svenskodlade baljväxter.

Men så bra, ­tänker då en vän av hållbar utveckling, eller? Nja, besluten har också väckt ilska, exempelvis på sociala medier där röster höjts för att skattefinansierade institutioner inte ska ägna sig åt ”en minoritets politiska aktivism”.

Inget hindrar en ju från att ta med egen matsäck, ­tänker jag.

Susanne Helgeson
Susanne Helgeson är idag frilansjournalist efter många år som redaktör och chefredaktör för tidningen Form. Design, arkitektur och hållbar konsumtion är hennes huvudämnen.