Svenskt öl alltmer svenskt
Svenskt öl är sällan så svenskt som man skulle kunna tro. Men i takt med att intresset för ekologiskt kulturspannmål ökat, ser det ut att kunna bli ändring på det. Sanna Lindberg, sommelier och journalist, berättar.
Så länge någon kan minnas har vi bryggt öl i Sverige. Ibland mer, ibland mindre och genom åren har råvaror, syfte och metoder varierat. Just nu är vi uppe i en ölrevolution som till viss del handlar om att återupptäcka det vi en gång kunde – men som också tänjer på ölets gränser och driver utvecklingen framåt.
För faktum är att vi redan på 1800-talet började backa i utveckling. Först på grund av det billiga och snabbproducerade brännvinet, därefter kom nykterhetsrörelsen följt av förstatligandet av de svenska bryggerierna. På kort tid gick vi från att ha ett eller flera bryggerier i så gott som varje stad, till ett fåtal stora. Och alla bryggde de samma öl – ljus lager i olika skatteklasser. Det läskande lagerölet möjliggjordes av ny bryggteknik och hade vid slutet av 1900-talet blivit så populärt att det i princip slagit ut alla andra ölstilar.
Också idag domineras ölutbudet av det ljusa lagerölet, men inte längre på bekostnad av utvecklingen. I Sverige har vi under 2010-talet inspirerats av den snabbt växande amerikanska craft beer-kulturen – där mindre bryggerier med stor personlighet gjort genombrott med sina humledrivna öl. När olika varianter av det överjästa ölet IPA nådde Sverige gjorde ölnördarna allt för att komma över det, och hemmabryggarna började brygga det.
Idag har många av dessa hemmabryggare egna bryggerier där de gör sina egna öltolkningar. Men här finns ett grundproblem. Då många inspireras av andra länders ölkulturer använder de sig även av andra länders råvaror för att nå önskad slutprodukt. Ofta tar de alltså humlen från ett land och malten från ett annat. Svenskt öl är därför sällan så svenskt som man skulle kunna tro.
Det är först under de senaste två åren som intresset och förståelsen för närproducerade råvaror ökat inom ölbranschen. En drivande aktör är ekologiska Warbro Kvarn, där man specialiserat sig på kulturspannmål och har erfarenhet av den brödrevolution som drabbade landet för några år sedan – nu spår de en liknande resa för öl. I rätt tid satsade Warbro Kvarn på ett mälteri och deras första mältade korn, Balder, har blivit något av ansiktet utåt för det helt svenska ölet. Kultursorten som användes flitigt under 1940-talet är i sin naturliga form anpassad för det svenska klimatet.
I och med detta har vi i Sverige för första gången (åtminstone på många hundra år) börjat prata kornsort och dess egenskaper. Den rustika men samtidigt eleganta baldermalten har specifikt svenska smakegensaker. Under hösten har dessutom flera av dem som brygger med Balder också använt sig av den svenska humle som, om än i liten mängd, finns tillgänglig idag. Bland annat från Qvänum Mat & Malt och Remmarlövs Gårdsbryggeri, där de sistnämnda dragit det så långt att de också lanserat ett helt skånskt öl som säljs lokalt. Små inspirerande steg mot något som kommer att bli ett viktigt ben för svensk ekologisk ölkultur att stå på.
Skrivet av Sanna Lindberg
Aubergine: Vegetales Biomar, El Ejido, Spanien.
Broccoli: Agricola Jessyflor, Stornara, Italien.
Brysselkål: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Gul lök: Marcello’s Farm, Kristianstad.
Gurka: Vegetales Biomar, El Ejido, Spanien.
Lila grönkål: Marcello’s Farm, Kristianstad.
Morötter: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Plommontomater: Bio Algarrobo, Algarrobo Spanien.
Polkabetor: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Pumpa: ”Butternut”, Stallsberg Lantbruk & Trädgård, Motala.
Röda chilifrukter: Rob van Paassen, Oude Leede, Holland.
Röd paprika: Hortofruticolas Daya S.L., Carchuna, Spanien.
Rödbetor: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Rödlök: Tångagård, Falkenberg.
Sallat: ”Batavia”,Ugo Malarte Bezouce, Frankrike.
Skärbönor: Bio Algarrobo, Algarrobo, Spanien.
Stjälkselleri: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Sötpotatis: Bio Algarrobo, Algarrobo, Spanien.
Tomater: Sven Andersson, Enköping.
Bananer: Horizontes Organicos, Azua, Dominikanska Republiken.
Gul kiwi: ”Soreli”, Jonica Bio, Ginosa, talien.
Kaki: Biobren S.L., Brenes, Spanien.
Klementiner: Jonica Bio, Ginosa, Italien.
Päron: “Conference”, Van Diepen Biofruit, Biddinghuizen, Holland.
Äpplen: ”Ingrid Marie”, Bramleys Fruktodling, Lidköping.