Meny
bread-725873_1920(1)

Svinnminskning på schemat

Det talas allt mer om matsvinn och vad som kan göras åt det. Vilket fick frilansjournalisten Susanne Helgeson att fundera över vad som egentligen görs i skolan idag, för att få nästa generation att se på mat med andra ögon.

Ibland dröjer mina tankar kvar vid något jag tidigare skrivit och som jag borde dyka djupare ner i. Den här gången handlar det om den krönika jag skrev i Ekolådans veckobrev nr 35, 2018 som bland annat handlade om hur skolämnet hem- och konsumentkunskap knyter an till hållbarhet.
Ju mer jag gick och tänkte på det desto ­klarare blev insikten om vilken stor roll skolan spelar för våra ungas varseblivning om att vi i nuläget tär alldeles för mycket på jordens resurser. Och ungefär samtidigt som jag gick i dessa mina penséer läste jag Livs­medels-, Jordbruks- och Natur­vårds­verkets nya handlingsplan för minskat matsvinn 2030. Och blev naturligtvis chockad av uppgifterna att det globala livs­medelssvinnet är världens tredje största utsläppare av växthusgaser (efter Kina och USA) och att maten som slängs skulle kunna föda tre miljarder (!!) människor. Ordet slöseri känns med ens futtigt – det är ju vansinne! I handlingsplanen presenteras nio områden med mer eller mindre konkreta åtgärdsförslag inom allt från samverkansformer, regler, beteendeförändringar, forskning och innovation. Det är bara att hoppas att allt detta verkställs å det snaraste.

I planen sägs också att det finns en motsättning i FN:s mål om att till 2030 halvera matsvinnet och att ämnet hem- och konsumentkunskap är skolans minsta ämne. ”För att ge elever förutsättningar att hantera maten på ett svinnminskande sätt behöver fakta upprepas och omsättas i praktiken. Svinnfrågorna kan ges större utrymme i undervisningen genom att integrera frågan i andra hem- och konsumentkunskaps­lektioner och i andra skolämnen.”

Jamen se där, vad säger egentligen Skolverket om detta, tänker jag och ringer undervisningsrådet Lars-Åke Backman.

”Många av dagens hem- och konsumentkunskapslärare har hela tiden med sig hushållningstankarna i ­mycket av sin undervisning, det kan handla om allt från att laga mat på rester till hur man komposterar”, säger Lars-Åke Backman.

”Hållbar utveckling är centralt i ämnet och när vi på Skolverket 2011 ut­­formade nuvarande kursplan var vår ambition att göra detta vida begrepp tydligare genom att bryta ner det i hälsa, ekonomi och miljö. Varje sådan kursplan blir ett tidsdokument utifrån samtidens kunskap, forskning och medvetenhet och i början av 2019 startar en ny revidering. Dels utifrån vad regeringen hänvisar till, dels vad referensgrupper med forskare, lärare och andra utbildare anser vara viktigt att lyfta fram utifrån de senaste rönen. I denna diskussion ingår just mat­svinnet”, avslutar Lars-Åke Backman.

Några dagar efter vårt samtal inser jag med glädje att det är fler som ­tycker matsvinnet är en av vår tids viktigaste frågor och problem att lösa; Den här veckan börjar SVT sända serien Maträddarna. Just en sådan vill jag vara!

Skrivet av Susanne Helgeson

Enkelt och ekologiskt Som kund hos Ekolådan får du inte bara odlarnas bästa ekologiska grönsaker och frukter hem till dörren. Bara att bära in och äta direkt eller laga till – kanske med hjälp av recepten vi skickar med.

Avokado: ”Hass”, Dominikanska Republiken.

Broccoli: Marcello’s Farm, Kristianstad.

Blekselleri: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Grönkål: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Gul lök: Tångagård, Falkenberg.

Gurkmeja: Aldo Ramirez,  Pichanaqui, Peru.

Kinakål: Gunnar Jonsson, Kristinehamn.

Morötter: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Pumpa: ”Hokkaido”, Bio Rey, Lelystad, Holland.

Röd paprika: Bio Algarrobo, Algarrobo och Vegetales Biomar, El Ejido, Spanien.

Polkabetor: Forsbergs Gris & Grönt, Östhammar.

Rödlök: Sören Nilsson, Mörbylånga.

Sallat: Röd Batavia, Tusindfryd, Hjorthede Hede, Danmark

Tomater: Biotec Family, Campohermoso, Spanien, Organic Brothers, Sijansland, Holland och Sven Andersson, Enköping.

Bananer: Horizontes Organicos, Azua, Dominikanska Republiken.

Äpplen: “Angold”, Bergs äppelgård, Hallstahammar.

Grapefrukt: ”Ruby”, Agro Tareks, Adana,Turkiet och Fruticola Hersa, Uruapan, Mexiko.

Päron: ”Conference”, Lody van Osch, Biddinghuizen, Holland.

Klementiner: Azahar, Arboleas, Spanien.

Kiwi: “Tsechelidis”, Bionet West Hellas, Agrinio, Grekland.