Tuff match i jordgubbslandet

Varför är det så ont om ekologiska jordgubbar? Delvis för att de inte är så ursvenska som vi tror, berättar Lina Wallentinson.

Det är många som är intresserade av jordgubbar, alltså förutom oss som främst tänker på midsommartårtor och pannkakssylt. Insekter, maskar, svampar och mögel kalasar också gärna på bären. Och jordgubben har inte mycket att sätta emot, vilket till viss del beror på att den faktiskt inte är så ursvensk som vi gärna vill tro.

”Jordgubbar växer inte naturligt, alltså vilt, någonstans i Sverige. Och faktiskt inte någon annanstans i världen heller. Att växter klarar sig från an­­grepp på egen hand beror ofta på att de ut­­vecklats samtidigt med sina skadegörare, och under lång tid skaffat sig egenskaper för att kunna stå emot angrepp”, säger Johan Stenberg, professor i integrerat växtskydd vid Sveriges Lantbruks­universitet, SLU i Alnarp.

Jordgubben kom till Sverige i slutet av 1700-talet. Tidigare under samma århundrade hade fransmännen lyckats korsa det nord­amerikanska scharlakans­smultronet med sorten jätte­smultron från Chile. Jordgubben var född! Som nykomling i Sverige gick den dock först under namnet ananassmultron.

Och den har alltså inte haft det så lätt genom åren. Är det för blött ser gråmöglet sin chans, är det för torrt slår mjöl­daggen gärna till. Förutom de in­­sekter som visar den stort intresse.

Johan Stenberg är också ledare för Jordgubbslabbet på SLU. Där försöker han och kollegorna hitta lösningar för att odla jordgubbar utan kemiska be­­kämp­ningsmedel. Det kan ske på flera sätt, bland annat genom att stärka växtens egen motståndskraft. Men också genom att dra nytta av andra levande organismer som är naturliga fiender till jordgubbens angripare. Till exempel görs idag tester med en jästliknande svamp som odlas i labbet och sedan späds ut med vatten. När blommorna precis slår ut sprejas plantan med vattnet som tycks fungera som en livvakt och skyddar bären mot eventuellt framtida gråmögel.

Ytterligare ett projekt med fokus på jordgubbsodling utan bekämpnings­medel pågår i Uppsala. Där forskar docent Maria Viketoft på blommor som drar till sig nyttiga insekter som äter upp skadeinsekter. Genom att ta fram en effektiv blomblandning och så den intill jordgubbsplantorna gynnas också pollinerande insekter. Trettio olika blommande växtarter försöksodlas nu för att ta fram de som bäst stödjer naturliga fiender till skadeinsekter samt pollinatörer. Nästa år görs försök i kom­mersiella jordgubbsfält för att testa vilken blommix som är mest effektiv.

Även som privatperson kan du bidra till jordgubbsforskningen. I maj i år lanserade forskarteamet på SLU den webbaserade Jordgubbsappen. I appen kan hobbyodlare få hjälp att identifiera vad som lever på och runt plantorna. I gengäld hoppas forskarna att odlarna ska rapportera in vilka skade­djur de har problem med. Tanken är att observationerna ska analyseras och så småning­om leda till mer kunskap och bättre råd om jordgubbs­odling i våra trädgårdar.

Även om det idag inte är lätt att hitta ekologiska jordgubbar så är det glädjande att intresset är så stort för att i framtiden kunna odla vårt mesta favoritbär på sätt som är bra för både miljön, jordgubbarna och oss själva.