
Under ny flagg
Nu börjar den nya Från Sverige-märkningen dyka upp i matbutikerna. Anna K Sjögren förklarar vad den betyder och varför den kommit till.
Det har kommit en ny märkning på mat som kommer från Sverige. Istället för olika mer eller mindre fantasifulla varianter av blågula flaggor och band som placeras på förpackningarna, kan företag nu märka sina svenska varor med en blå cirkel där det står ”Från Sverige” med gul text.
Maria Forshufvud som tidigare var VD på Svenskt kött håller ihop projektet tillsammans med representanter för organisationerna som äger märkningen; Livsmedelsföretagen, Svensk Dagligvaruhandel och LRF. Alla fyra är eniga om att den nya märkningen möter ett tydligt behov. Nu ska det bli enklare för konsumenter att hitta vad de letar efter och att göra medvetna val.
”Enligt en ny undersökning vill vi konsumenter veta varifrån maten kommer. Allra viktigast är dock innehållet, det vill säga vilka ingredienser som ingår.”
För enligt en ny undersökning vill vi konsumenter veta varifrån maten kommer. Allra viktigast är dock innehållet, det vill säga vilka ingredienser som ingår. Därefter kommer ursprung och tillverkningsland och sedan tittar vi enligt företaget YouGov som står bakom undersökningen, på priset. På viktighetslistans femte och sjätte plats kommer ”närodlat” och ”ekologiskt”.
Konsumenterna har även fått frågan varför matens ursprung är viktigt och svarat att de vill gynna svenska bönder och livsmedelsproducenter, bidra till att maten transporteras kortare väg och att djuren som föds upp för att mjölkas, lägga ägg eller slaktas har det bra. Undersökningen visar att det är extra noga att ägg, mjölk och kött kommer från Sverige, på den gröna sidan är det potatis, morötter och jordgubbar.
I Finland har man sedan drygt 20 år tillbaka en blå-vit märkning med texten ”Hyvää Suomesta – Gott från Finland”. Det var efter EU-inträdet 1995 som de finska producenterna ville märka ut sin mat. Idag bär ungefär 8 000 varor från små och stora företag märket. Den finska märkningen har inspirerat gruppen som arbetar med den svenska, och reglerna är i stort sett desamma. Till exempel ska djuren vara födda, uppfödda och slaktade i Sverige, odling, förädling och packning ska ske här. I sammansatta produkter som korv och fruktyoghurt, ska minst 75 procent vara svenskt och ingår kött, mjölk eller ägg så ska de vara svenska. När man köper råvarorna kött, ägg och mjölk ska de vara 100 procent svenska.
Coop, ICA och de andra butikskedjorna i Sverige har hängt på och kommer att sätta märket på sina egna varumärken. Andra som ligger i startgroparna är Kronägg, Findus och Scan. Märket kommer också att dyka upp på restauranger eftersom storköksgrossister och hamburgerkedjan Max är med på tåget.
Jag gillar den nya enhetliga märkningen som gör det lättare för mig att se varifrån maten kommer. Men jag är alltid tveksam till attitydundersökningar där jag tänker att svaren på frågorna ger uttryck för vilka principer man har och att det som bekant inte alltid stämmer överens med hur man handlar i praktiken. Men jag jämför med uttalanden från Livsmedelsföretagen som bygger på statistik om vilka val som verkligen sker i matbutikerna. De säger att lågprisvarorna backar och att fler konsumenter föredrar varor med högre kvalitet.
Ledare
Av John Gerhard
I veckans artikel här intill skriver Anna K Sjögren om den nya Från Sverige-märkningen. Att så många stora aktörer upplever att vi konsumenter har ett så stort behov att veta vad vi äter, är onekligen spännande. Att innehåll och ursprung hamnar före priset i svaren är också ett
viktigt tecken.
Nu gäller det bara att märkningen backas upp och verkligen blir något som står för transparens, trovärdighet och kvalitet i ett vidare perspektiv. Begreppet måste fyllas med mening och innehåll, det får inte bara bygga på att allt här är ”bättre” än på annat håll. För det skulle snarare riskera att hämma utvecklingen på den svenska marknaden. Exempelvis genom att styrka resonemang som att det skulle vara bättre att köpa oekologiska varor från Sverige, än ekologiska från annat håll.
När nu så många av de viktiga köpskäl som anges handlar om var och hur varan odlats eller fötts upp och producerats, tror jag det börjar bli dags att på allvar börja diskutera priser också.
Den ekologiska rörelsen har sedan årtionden försökt få igång en bred diskussion gällande den billiga matens verkliga kostnader. Nu har FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO kommit med en omfattande rapport, Natural Capital impacts in agriculture, där man gett sig på att beräkna de faktiska kostnaderna och implikationer av icke hållbara produktionsmetoder. Det är spännande läsning som också ger oss verktyg och metoder för att komma vidare.
Frågan är nu bara om de verkliga kostnaderna också kan bli en avgörande faktor när det gäller om Från Sverige-märket ska bli något att vara stolt över.
Våra odlare denna vecka
Kvisttomater: Ron van Dijk, Schalkwijk, Holland.
Sallad: ”Batavia”, Marcello’s Farm, Kristianstad.
Gul lök: Nivex, Kairo, Egypten och Biostee, Zuid-Beijerland, Holland.
Blomkål: Gaec Edern Ramonet, Plounevez Lochrist, Frankrike.
Palsternackor: Torfolks Gård, Höje. Spenat,
Dill: Solmarka Gård, Vassmolösa.
Sötpotatis: Barnes Family, Spring Hope, USA.
Gurka, Zucchini: Ecobalcon, Malaga, Spanien.
Rödbetor, Morötter: Soc. Coop, Salamita, Barcellona, Italien.
Brytbönor: Adelina Acosta Moreno, Motríl, Spanien.
Bananer: Horizontes Organicos, Azua, Dominikanska Republiken.
Minivattenmelon: Juan Cecilio Cuellegan, Campohermoso, Spanien.
Kiwi: ”Hayward”, Agricolli Bio S.R.L., Cisterna di Latina, Italien.
Apelsiner: ”Valencia late”, Exalco Bio S.L., Málaga, Spanien.
Äpplen: ”Evelina”, Sol Bio, Rio Negro Valley, Argentina.
Päron: ”Packham”, Bartusch family, Rio Negro Valley, Argentina.
Med reservation för ändringar.