Meny
cucumber-4249187_1920

Vådan av att odla i växthus

Ris, spannmål, majs och potatis – varför inte odla det i växthus eller ­vertikalodlingar där det går snabbare, och på så sätt kunna mätta fler? Ann-Helen Meyer von Bremen vet av egen erfarenhet varför växthusen istället fylls med kryddörter, sallat och jordgubbar.

I växthus växer ofta sådant som tomater, paprika, chili, kryddväxter och jordgubbar. Goda och nyttiga ­grejer alltihopa men inget som mättar vare sig världens eller Sveriges befolkning. Istället är det spannmål, ris, potatis och majs och även till viss del torra baljväxter som står för den stora andelen av kalorierna. Men om vi ska mätta en växande världsbefolkning och samtidigt minska människans exploatering av naturen, vore det då inte smart att intensifiera odlandet av dessa grödor genom att odla dem i växthus?

Tyvärr finns det en hake, det blir för dyrt.

På vår lilla gård har vi ett växthus, en 200 kvadratmeter stor plasttunnel där värmen från solen gör det möjligt att förlänga odlingssäsongen, odla sådant som behöver pysslas om mera och är känsligare för förändringar i temperatur, vattentillgång, näring och så vidare. Plasttunneln skyddar mot viltet och gör det också möjligt att få fler skördar eftersom grönsakerna växer snabbare. Vi kan helt enkelt kon­trollera odlingen bättre än ute på åkern. Samtidigt kostar det att bygga ett växt­hus. Vår tunnel är enkel, vi har ingen uppvärmning, ingen belysning, en mycket enkel ventilation och som eko­logiska odlare odlar vi i jorden och inte i flytande konstgödsel. Ändå är ­kvadratmeterpriset betydligt högre inne i växthuset än ute på åkern och det är därför som vi och andra odlare främst använder växthus till grödor som ger bättre betalt, som tomater, paprika, chili, kryddväxter och jordgubbar.

Mat är energi, på flera sätt. Energin från solens strålar är gratis, men i ett växthus blir det extra tydligt att det även går åt andra typer av energi – och i stora mängder. Holländska växthus kan exempelvis använda en liter olja för att odla ett kilo paprika, eller 20–30 gånger mer energi än vad ­paprikorna innehåller. Det är bara den billiga oljan som gör att vi inte riktigt är medvetna om vilken oerhörd lyx en paprika är och vilken resurs­förbrukning det är frågan om.

Vertikalodlingar då, där man odlar på höjden i flera hyllplan för att spara mark och använder led-lampor och flytande konstgödsel, kan inte det vara en lösning? I somras gjorde några forskare en simulering över vertikalodling av vete och kom fram till att det rent teoretiskt var möjligt att få en 600 gånger högre veteskörd jämfört med om man odlar ute på åkern. Problemet var bara att odlingen kräver så mycket energi att det inte är ­praktiskt möjligt. Skulle USA:s konsumtion av vete odlas på det sättet, skulle det kräva hela USA:s elförbrukning, fem gånger om!

Vertikalodling är alltså ett ännu dyrare sätt att odla på än traditionella växthus och det är också därför som marijuanaodlare har drivit utvecklingen inom vertikalodlingen. Marijuana är nämligen en av mycket få grödor som lönar sig att odla på det viset.

Skrivet av Ann-Helen Meyer von Bremen

Enkelt och ekologiskt Som kund hos Ekolådan får du inte bara odlarnas bästa ekologiska grönsaker och frukter hem till dörren. Bara att bära in och äta direkt eller laga till – kanske med hjälp av recepten vi skickar med.

Avokado: ”Hass”, Maria Nieves Parra Berbero, Algarrobo, Spanien.

Broccoli: Agricola Jessyflor, Stornara, Italien.

Champinjoner: Bio Europe B. V., Liessel, Holland.

Citron: Finca la Gavia, Àlora, Spanien.

Grönkål: Marcello’s Farm, Kristianstad.

Gul lök: Tångagård, Falkenberg och Sören Nilsson, Mörbylånga.

Gurka: Bio Algarrobo S.L., Algarrobo, Spanien.

Jordärtskockor: Stallsberg Lantbruk & Trädgård, Motala.

Kålrot: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Körsbärstomater: Nijar Green Bio S.L., Nijar,, Spanien.

Morötter: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Palmkål: Marcello’s Farm, Kristianstad.

Palsternackor: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Röd paprika: Vegetales Biomar, El Ejido, Spanien.

Rödbetor: Marcello’s Farm, Kristianstad.

Rödkål: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.

Rödlök: Tångagård, Falkenberg.

Sallat: ”Batavia”, Ugo Malarte, Bezouce, Frankrike.

Sötpotatis: Ope Villodres Reina, Algarrobo, Spanien.

Apelsiner: ”Navel och Navelina”, Frutas Oscar Morell, Cheste, Spanien och Soc. Coop., Barcellona, Italien.

Bananer: Horizontes Organicos, Azua, Dominikanska Republiken.

Kiwi: ”Hayward”, Biokip S.A. Pétra, Grekland.

Klementiner: Jonica Bio, Ginosa, Italien och Exalco Bio S.L., Pizarra, Spanien.

Päron: “Conference”, C Custers, Biddinghuizen, Holland.

Äpplen: ”Aroma och Cox Holstein”, Bramleys fruktodling, Lidköping.