Vitamin Sol
När dagarna blir soligare passar vi omedvetet på att lagra D-vitamin inför kommande mörka årstider. Men vi får det också i oss via bland annat lättmjölk och margarin – och nu är fler livsmedel på gång att bli D-vitaminberikade. Anna K Sjögren berättar varför.
I en värld där allt kostar pengar är D-vitamin extra fantastiskt eftersom solen med sina strålar ger oss det helt gratis. Det bildas i huden nu under sommarhalvåret när solen kommer närmare. Vitaminet lagras i kroppen utan att vi behöver tänka på det eller ens ordna några speciella förvaringssystem. Efter en solig sommar tar vi helt sonika ut det i lagom stora doser, under vintern.
Men för de flesta av oss som lever här uppe i norr räcker detta inte för att täcka vårt behov. För att komma upp i de mängder som rekommenderas behöver vi få i oss mer D-vitamin, och det får vi via maten.
Att det är så viktigt att få tillräckligt med D-vitamin beror på att det reglerar kalkbalansen i kroppen och deltar i bildandet av skelett och tänder. Vitsen med att äta tillräckligt mycket är att man förhindrar benskörhet som är en vanlig åkomma i de nordiska länderna och som ofta leder till benbrott.
”Om man håller sig till solljus och mat går det inte att överdosera vitaminet, men den risken finns om man tar det i pillerform.”
Förutom i berikad mat finns D-vitamin helt naturligt i vissa livsmedel. De viktigaste källorna är fisk, vild svamp, ägg och fågel. Makrill, inlagd sill och sardiner innehåller 10–20 mikrogram D-vitamin per hekto. I samma mängd svamp från skogen kan det vara tre gånger så mycket. I ett glas berikad mellanmjölk är det knappt 1 mikrogram och ungefär samma mängd finns i ett ägg.
Att D-vitamin fått större uppmärksamhet på senare år beror på att den rekommenderade mängden höjdes när de nya nordiska näringsrekommendationerna kom 2012. Det nya är 10 mikrogram per dag för alla mellan 10 och 74 år. Över 75 år rekommenderas det dubbla.
I slutet av april kom ett förslag från Livsmedelsverket på att fler livsmedel ska D-vitaminberikas och att mat som redan är berikad kan innehålla högre halter än idag. Det är redan obligatoriskt med berikning av exempelvis lättmjölk och margarin, men enligt myndighetens experter behöver fler
livsmedel omfattas, som havredryck, andra vegetabiliska mjölkdrycker och ännu fler mjölkprodukter. Om förslaget godkänns av övriga EU-länder ska det träda i kraft under hösten 2016.
Ett sätt att få i sig mer är att ta tillskott med D-vitamin, men experterna på Livsmedelsverket tycker inte att alla ska göra det. Barn under två år rekommenderas tillskott liksom äldre som tillbringar mycket tid inomhus. En annan riskgrupp är personer som bär heltäckande kläder. Om man håller
sig till solljus och mat går det inte att överdosera vitaminet, men den risken finns om man tar det i pillerform. I stora mängder är det giftigt. En vuxen ska inte äta mer än 100 mikrogram per dag.
Som vanligt gäller den gamla goda regeln att lagom är bäst. Och om det nya förslaget från Livsmedelsverket om lagstadgad berikning av fler livsmedel går igenom så blir det lättare för fler att få lagom mycket D-vitamin.
Ledare
Av John Gerhard
Efterfrågan på ekologiskt producerad mat fortsätter att öka och har till stor del fått bemötas med importerade varor. Men det omvända gäller också, intresset för svenska livsmedel växer utomlands och man ser en tydligare potential för export av svenska ekologiska produkter. Det är bland annat arbetet med miljö- och djurskyddsfrågor som bidrar till det generellt goda rykte som svenska livsmedel har. På så sätt ser det bra ut inför framtiden.
Samtidigt har våra svenska bönder svårt att få verksamheterna att gå ihop. En del hävdar att det är just de stränga svenska miljö- och djurskyddsreglernas fel, eftersom konkurrenterna i andra länder inte har samma krav på sig – och därmed slipper en del kostnader.
Nu jobbar vår regering på en ny livsmedelsstrategi och det verkar finnas anledning att vara bekymrad när det gäller just sådant som miljö och djurskydd. För man tycks vara inne på att vilja skapa vad som kallas för konkurrensneutrala villkor, det vill säga samma villkor som de länder har som man upplever sig konkurrera med. Eller, i klartext, sänkta miljökrav. Allt i enlighet med vad konkurrenskraftsutredningen kommit fram till, och som är det underlag som regeringen bygger sin rekommendation på.
I mars inleddes en het debatt då Johanna Sandahl från Naturskyddsföreningen skrev om frågan på DN Debatt. Men nu är det ganska tyst igen. Landsbygdsminister Sven-Erik Bucht har lovat att strategin kommer att presenteras till sommaren.
Jag tror det är viktigt att många människor sätter sig in i ämnet. Vilken väg man väljer att gå kan få stor betydelse för hur svenskt jordbruk utvecklas i framtiden. Vilken mat vi får och vilken påverkan den har på miljön, klimat och människor.
Våra odlare denna vecka
Kvisttomater: R van Dijk, Schalkwijk, Holland.
Purjolök, Rödbetor: Marcello’s Farm, Kristianstad.
Pak choy: Bijzonderland, Nijenveen, Holland.
Spenat: Solmarka Gård, Vassmolösa.
Kastanjechampinjoner: Bio Europe B.V. Liessel, Holland.
Aubergine: F de Koning, Tinte, Holland. Morötter: M Giovanni, Ispica, Italien.
Röd chili: Camposeven, Murcia, Spanien.
Zucchini: Ecofrutis, Almería, Spanien.
Gurka: F Kestermond, Lennik, Belgien.
Bananer: Horizontes Organicos, Azua, Dominikanska Rep.
Äpplen: ”Royal Gala”, Servicios Puelche fresh Ltda, Biobío Region, Chile.
Päron: ”Beurre Bosc”, La Deliciosa, Rio Negro Valley, Argentina.
Kiwi: ”Hayward”, Agricolli Bio S.R.L., Cisterna di Latina, Italien.
Apelsiner: ”Valencia late”, Exalco Bio S.L., Málaga, Spanien.
Sallad: ”Ekblad”, Gartneriet Tusinfryd, Bjerringbro, Danmark.
Spetskål: Biolorca, Lorca, Spanien.
Skärbönor: Abdera Organic, Almeria, Spanien.
Melon: ”Galia”, S.A.T. Cuevas-Bio, Almería, Spanien.
Kålrabbi: Horrenberger Père et fils, Durrenentzen, Frankrike och Biolorca, Lorca, Spanien.