Årets äppelparad är igång

Efterhand som temperaturen sjunker och dagarna blir kortare dignar nu äppelträden av sort efter sort. Ann-Helen Meyer von Bremen gläds åt rikedomen men önskar sig fler svenska ekologiska äpplen i butik.

Transparente Blanche. Det låter som något hämtat ur en herrgårdsroman från förra sekelskiftet. Skira vita ­klän­­ningar, tjusiga hattar, kanske ett parasoll. Faktum är att tiden stämmer, Trans­parente Blanche dateras till 1879, däremot rör det sig inte om något kvinn­ligt flanörs­mode utan om ett av hem­träd­gårdarnas vanligaste äpplen. Saftigt, syrligt men samtidigt med en angenäm sötma. Och så den blekgula, nästan genomskinliga färgen och det tunna skalet. Transparente Blanche har kort säsong, håller sig bara några veckor och personligen tycker jag att den rätta mognadsgraden kan röra sig om dagar, men då, är det underbart gott! Kort brinntid och det faktum att just denna äppelsort är öm­­tålig gör att Transparente Blanche inte hittas i affärerna. Vilket gör det ännu mer speciellt. Bra till äppelmos är det också.

Transparente Blanche är också starten på den fantastiska äppelsäsongen, som på vår gård Sunnan­­sjö i Uppland börjar i slutet av juli/början av augusti och varar till februari. Bland våra cirka 200 ekologiska äppelträd finns 23 olika ­sorter, merparten svenska ätäpplen, men även en del irländska beskare sorter för cider, som kräver lite mer kärvhet. Efter att TB har spräckt målsnöret ­följer alla de andra, som Moskvas Päronäpple, en annan favorit. Även det härstammar från 1800-talet. Det har sitt ursprung i Ryssland och en liten anstrykning av päron i smaken, därav namnet. Det är vackert, gult med röda strimmor. Därefter ­följer de röda PJ Bergius och Sävsta­holm, två sorter som är nära släkt. Inget fel på dessa, men jag ser ännu mer fram emot höst­äpplet Katja, vackert rött och med hög syra och krispighet. Sedan väntar vinteräpplena, som Ingrid Marie, Aroma och Cox Pomona som vi ­lagrar i kyla för att de ska räcka under vintern.

Trots att vi i Sverige har ett så rikt smakregister när det gäller äpplen och päron har de här frukterna hamnat i strykklass. För även om vi äter mycket mer frukt idag än för 40 år sedan, så har vi halverat vår konsumtion av äpplen och päron. Istället äter vi betydligt mer banan, melon och andra exotiska frukter. De flesta ­äpplen i butik är också importerade och om man ska vara ärlig, lite småtråkiga rent smakmässigt. En ljuspunkt är senare års svenska äppel­sorter som finns i många butiker under hösten. Ekologiska svenska äpplen är dock fortfarande sällsynt, trots att det används mycket kemiska bekämpningsmedel på konventionella äppelodlingar.

Nya äppelsorter uppstår inte bara genom förädling utan även spontant. I vår beteshage upptäckte vi nyligen två, eller rättare sagt, det var våra kor som upptäckte dem när de förtjust drog i grenarna och började mumsa. Det handlar om förvildade ­äpplen, som kanske såtts av något djur eller människan och där kärnorna sedan utvecklats till egna sorter – som dessutom smakar mycket gott. Naturen är fantastisk!

Ann-Helen Meyer von Bremen 
Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist och författare med inriktning på lantbruk, mat och miljö.