Cirkulär arkitektur

Att riva mindre och bygga om är ett sätt att hushålla med resurser och minska klimatpåverkan. Att återanvända gammalt material vid ny­­byggen ett annat. Annica Kvint berättar.

”Jag tycker man ska tänka på byggnader på samma sätt som man tänker på en korv man köper i mataffären. Fastän den ser god ut vill man ju veta vad den innehåller: handlar det om kött från grisar som går på anti­biotika? Har korven transporterats genom hela Europa?”

Arkitekten Søren Nielsen på det danska arkitektkontoret Tegnestuen Vandkunsten är en av allt fler arkitekter som tycker att även byggnader borde få innehållsdeklarationer.

Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande andel av ett lands klimat­påverkan och det är hög tid att börja se på byggande utifrån ett livscykelperspektiv, menar Søren Nielsen. I Norden pratar vi fortfarande mest om att spara energi när husen väl är i drift, men det finns forskning som visar att den fas då det går åt mest energi i själva verket är byggfasen.

Ur ett resursperspektiv vore det allra bäst att riva så lite som möjligt och istället ge gamla byggnader nya funktioner. Men vi borde också återanvända byggmaterial i mycket högre utsträckning än vi gör idag.

I Danmark har arkitektkontoret Lendager Group gjort just återanvändning till sin affärsidé. Gamla fraktcontainrar, återvunnet trä och kasserade fönster var några av de material som användes i kontorets första byggnad Upcycle House på Fyn 2013. Sedan dess har Lendager specialiserat sig på att rita hus som byggs med lokala, återanvända material. I Köpenhamns förort Ørestad kan man till exempel besöka kontorets radhuslänga Upcycle Studios, byggd av återanvänd betong, utrangerade fönster och träspill från en golvleverantör, och flerfamiljshuset ”Ressource­rækkerne” (Resursraderna) vars fasad är konstruerad av återanvänt tegel från gamla Carlsbergsfabriker.

”Vi måste ta konsekvenserna av den tid vi lever i och börja använda andra metaforer när vi talar om ­arkitektur”, menar grundaren Anders Lendager, som istället för att prata rumsliga kvaliteter brukar sälja in kontorets projekt med att visa hur arkitekturen kan minska koldioxid­utsläpp.

I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för 18 procent av landets ­totala utsläpp av växthusgaser och dessutom bidrar sektorn till stora utsläpp utomlands genom import­varor. Mindre än 10 procent av byggmaterialet återanvänds, läser jag i ­rapporten Klimatdeklaration av byggnader som Boverket skrivit på uppdrag av regeringen. Rapporten har varit ute på remiss och en blivande proposition bereds nu för att så ­småningom presenteras för omröstning i riksdagen. Om propositionen röstas igenom kan klimatdeklara­tioner för byggnader införas tidigast år 2021.

Än så länge har Danmark kommit mycket längre än Sverige på den snåriga vägen mot ett cirkulärt byggande. Men klimatdeklarationer av bygg­nader skulle onekligen vara ett steg i rätt riktning.