De goda förebilderna

Hållbarhetsarbetet kräver mycket, såväl av var och en av oss som av sam­­hället i stort. Susanne Helgeson berättar om inspiratörernas viktiga roll.

Visst är det sant att filterbubblorna på sociala medier kan göra oss rätt enkelspåriga om vi inte passar oss. Men de är ju på samma gång jättebra eftersom i alla fall jag får ytterligare argument, tips och artikeluppslag då algoritmerna uppenbarligen fattat att ämnet hållbarhet intresserar mig både djupt och brett. Just därför, tror jag i alla fall, fick jag härom sistens tips om en artikel om kronprinsessan Victoria, om hennes arbete med att rädda haven, om hennes roll som ambassadör för FN:s globala hållbarhetsmål och inte minst om hennes egen klimat­ångest. Och jag måste erkänna att det kändes bra, rent av stärkande, att någon med uppdraget att ”tjäna” Sverige också ägnar sig åt klimatarbete. Framför allt eftersom hon som förebild för många lär inspirera fler att engagera sig.

Lika hoppingivande är den klimatstrejkande Greta Thunberg som spridit sina uppmaningar till världens ledare om att de genast måste sätta ekologi framför ekonomi. Detta påpekade hon, en av världens mäktigaste ton­åringar enligt New York Times, under sitt tal på FN:s klimatmöte i polska Katowice och skapade ytterligare varse­­blivning hos miljontals både unga och äldre. I förra veckan tog hon också tåget ner till schweiziska Davos och talade inför de världsledare som samlats där för Världsekonomiskt forum. Greta Thun­bergs #fridaysforfuture, utifrån dagen hon strejkar framför Rosenbad i Stockholm, har blivit en global rörelse som olika yrkesgrupper nu hakar på för att visa att de stöttar den kamp hon för. Snacka om förebild.

På tal om att inspirera yngre har jag sedan ungarna började skolan till och från följt superpedagogen Ann-Marie Körlings blogg. Hon är grundskollärare och författare av i huvudsak pedagogisk litteratur och ger mig en bättre förståelse för dagens skola och undervisning. Rolig är hon också. Och uppfinningsrik. För en tid sedan berättade hon om ett ”lekfullt (men allvarligt) sätt att motverka mat­svinnet i skolan”. Hon bildade i all enkelhet en klubb för alla i årskurs tre – elever och lärare – som inte slänger mat utan äter upp. Ett smått genialiskt sätt att skapa diskussion och med­vetenhet om varför det inte är bra att kasta mat och hur man gör för att låta bli. Också ett förträffligt sätt att både få snabba resultat och bidra till förutsättningar för nudging, det vill säga att försiktigt knuffa andra ”i rätt riktning”.

Ytterligare ett bra exempel på ­nudging är vad bloggaren och influencern Maria Soxbo ägnat sig åt. I takt med att hennes miljöengagemang (och klimatångest) växte sig allt ­starkare förändrades hennes inredningsblogg Husligheter till att mer likna ett veritabelt klimatupprop. Tillsammans med två kollegor skapade hon sedan Instagramkontot Klimat­klubben för att ”vända människors oro till drivkraft för förändring”. Efter tre veckor hade de 10 000 följare och antalet växer hela tiden, liksom i Facebookgruppen med samma namn. Maria Soxbo har i sitt skrå blivit en förebild och en av hållbarhetens ­främsta fanbärare som inspirerar till det vi nu behöver mest; handling!