En upplysande fruktstund

Stenfrukter hör man ofta talas om, men skenfrukter vad är det? Och hur skiljer de sig från de äkta? Anna K Sjögren reder ut begreppen.

Meningen med frukter och varför frukter finns är en av de stora frågorna. Det är sådana som man förr, före pandemin, kunde diskutera sent på natten, innan man gick hem från kalaset.

Frukter finns för att växterna de växer på vill sprida sig. Det är alltså inte av altruistiska skäl som växter förser oss människor med goda och nyttiga frukter. Frukten är växtens avkomma, och av den ska det bli flera växter som pro­ducerar nya frukter i all evighet eller tills jorden går under, det är samma som för oss människor. Men i människosläktet finns det bara äkta avkomma. Det blir människor av människor. I botanikens värld finns det äkta frukter och så finns det skenfrukter.

Jag ringer till Cecilia Kilbride som är trädgårdsingenjör och projektledare för grönsaker, frukt och bär på Läns­styrelsen i Kalmar län.

Vad är en äkta frukt?

”Tomat, gurka och blåbär är exempel på äkta frukter som bildas när det kommer pollen på pistillens märke. Då gror en pollenslang ner till fröämnet som finns i blomman och därifrån ut­­vecklas en äkta frukt som mognar och som vi eller något annat djur äter upp. Eller så faller det till marken och kan utvecklas till en ny växt. Så enkelt är det”, säger Cecilia Kilbride.

Hon förklarar att flera äkta frukter tillhör kategorin bär och säger att kun­skapen om att gurka i själva verket är ett bär ger henne lite extra hjärtklappning.

En skenfrukt då? Jo, den luras genom att se ut som en frukt eller ett bär, utan att vara det i botanisk mening. I själva verket är det en uppsvälld blombotten. I eller på en skenfrukt finns det frön som bildats vid pollineringen och som säkrar växtens fortlevnad. Äpplen, päron och jordgubbar är exempel på skenfrukter.

”Varje jordgubbe är en uppsvälld blombotten och de små ljusgula prickarna som sitter på ytan är pyttesmå nötter. Den botaniska definitionen på en nöt är att det är ett fröämne som är omgivet av ett hårt skal. I jordgubbens fall är det nötterna som är de äkta frukterna”, berättar Cecilia Kilbride.

Stenfrukter som plommon, körsbär och persikor är andra äkta frukter. I varje stenfrukt finns en sten, det är ett frö med ett yttre, hårt skal. Jag hade inte gissat att hallon räknas till den gruppen men Cecilia förklarar att de små kulorna som bildar ett hallon och som lätt lossnar från varandra är små stenfrukter.

Att många frukter och bär smakar gott för djur och människor är en del av växtens strategi för att föra sitt släkte vidare. Vi som plockar och äter dem sprider deras fröer.

”Vissa fröer, till exempel från växten mistel, måste gå genom en tarmkanal för att kunna gro. De behöver aktiveras av saltsyran i magsäcken hos fåglar. Fröerna i äpplen gror lättare när äpplet är ruttet. I den ruttna frukten finns det syror som påverkar fröerna på ett positivt sätt.”

Varje gång jag gör en sån här spaning i naturens underbara värld, blir natu­ren ännu mer fantastisk. De nya insikterna om äkta frukter och skenfrukter spar jag tills det är dags för livgivande ­dis­kussioner om livets och frukternas mening, på framtidens kalas.