Fördel planeten Jorden?
Att vädret styr våra helg- och semesterplaner säger sig självt, men att det också påverkar vår livsmedelsproduktion tycks komma som en chock för många. Så vore det inte bättre att fixa maten i mer slutna system, eller på andra planeter rent av? Ann-Helen Meyer von Bremen är skeptisk.
Det kom förmodligen som en chock när grönsakerna plötsligt tog slut under vårvintern. Vi har ju vant oss vid att inget saknas, att allt har säsong året runt. Att det dessutom skulle vara något så banalt som vädret (i det här fallet kyla i södra Europa) som orsakade det hela, var nog ännu mer förvånande. Och sedan kom vårkylan i Sverige och frös ner den första sparrisen och fick rapsodlarna att bli bekymrade över skörden. Många av oss skakades också om av uppgifterna om östra Sveriges vattenbrist och flera kommuner har redan infört bevattningsförbud. Det är då man kan fråga sig – har vi inte kommit längre i utvecklingen? Hur kan vi fortfarande vara beroende av väder, vind, vatten, jord, klimat och andra stenåldersgrejer?
”Självfallet kan en del av dagens spirande innovationer visa sig bli viktiga lösningar för framtiden, men det intressanta är att det mycket sällan ställs några som helst kritiska frågor.”
Fast vi borde kanske snarare ställa frågan tvärtom, hur kommer det sig att det finns så starka inslag av science fiction och verklighetsflykt när framtidens hållbara jordbruk och matproduktion kommer på tal?
Det finns olika idéer om hur mat ska produceras framöver och ett spår betonar väldigt starkt det artificiella. Maten ska inte längre odlas på landet utan inne i staden, inte ute på åkrarna utan inomhus i laboratorier eller växthus. Det animaliska proteinet ska främst komma från inomhusodlingar av fisk, insekter eller också labbodlat kött. Ja, man vill egentligen helst komma bort från myllan och istället odla sina grönsaker i näringslösning. Ica går till och med så långt i sin senaste trendrapport att man i ett av sina framtidsscenarier lyfter fram grönsaksodling på Mars som framtida möjlighet. Bort alltså från själva planeten Jorden. Faktum är att eskapism tycks vara den starkaste trenden i Matlandet Sverige just nu.
Självfallet kan en del av dagens spirande innovationer visa sig bli viktiga lösningar för framtiden, men det intressanta är att det mycket sällan ställs några som helst kritiska frågor.
Det är ingen som frågar hur mycket el en inomhusodling av basilika drar eller varför systemen används mest för marijuanaodling. (Svaret är att det är den enda gröda som är tillräckligt dyr för att kunna odlas på detta sätt.) Det är ingen som undrar var de övriga cirka 97 procenten av våra kalorier som inte är grönsaker, ska komma ifrån. Var spannmålen och potatisen ska odlas som är det som mättar människor, även de som bor i städerna. Och det är givetvis ingen som funderar på orsakerna till att vi under tusentals år har använt oss av djuren på olika sätt i vårt jordbrukssystem.
Men hur många som ställt sig frågan om det verkligen är en bra idé att odla på Mars, det undrar i alla fall jag. Med en sådan världsbild kommer vi fortsätta att bli väldigt förvånade så fort som väder eller vind spelar vår mat ett spratt.
Våra odlare denna vecka
Broccoli: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Gurka: Bio Algarrobo S.L., Algarrobo, Spanien.
Kastanjechampinjoner: Noud Spetgens, Liessel, Holland.
Kålrabbi: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Lime: Dominikanska Republiken.
Morötter: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Pak choy: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Paprika, röd: Jairo Diaz, Algarrobo, Spanien.
Purjolök: Marcello’s Farm, Kristianstad.
Rödbetor: Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda.
Sallat: ”Roman”, ”Batavia”, Wålstedts Lantbruk, Dala-Floda & Marcello’s Farm, Kristianstad. Sötpotatis: José Sanchez Segovia, Algarrobo, Spanien.
Tomater: Kwekerij de Noordhoek, Kapelle, Holland.
Vaxbönor: Åkerby handelsträdgård, Enköping.
Vitlök: Irjimpa, S.L., Cuenca, Spanien.
Zucchini: Marcello’s Farm, Kristianstad.
Bananer: Horizontes Organicos, Azua, Dominikanska Republiken.
Druvor: ”Red Globe”, O.P. Ortofrutticoli, Ginosa, Italien.
Plommon: ”Laetitia”, Paco Casallo & José Ramón Rituerto, Guareña, Spanien.
Äpplen: ”Cripps Pink”, Puelche fresh, Biobio, Chile.
Päron: ”Packham, Jerome Ayme, Graveson, Frankrike.
Apelsiner: ”Navel”, Daniel Silva, Coinco, Chile.
Med reservation för ändringar.