Grönska på recept

För några år sedan tog sig ordet skogsbad in i svenskan. Fenomenet i sig kom från Japan och sedan dess har forskare världen över studerat dess effekter. Nu i sommar även i Sverige, berättar Susanne Helgeson.

Den gångna sommaren har mina be­­­sök i svampskogen varit fler än vanligt tack vare en fantastisk återväxt och därmed tillgång, främst på det gula guldet. Och varenda gång jag strövat i den fantastiska urskogen har jag tänkt på konstnären Anna Odell. Hon som i sitt examensarbete på Konstfack 2009 riktade ljuset mot vad hon upplevde som en illa fungerande psykvård genom att bland annat iscensätta avsikten att hoppa från Liljeholmsbron. Fem år senare vann hon en Guldbagge för bästa film, Återträffen, och 2018 hade långfilmen X&Y med bland andra Mikael Persbrandt premiär. I den finns en scen där Odell, endast iförd ett vargskinn på ryggen, kryper omkring i en under­skön skog på lenaste gyllenmossa, eller om det är björnmossa. Scenen är så stark och ett uttryck för en djup längtan, både hennes och min egen, den ständiga längtan till skogen. Till tystnaden, lugnet och det milda, silade ljuset. Till skönheten, de omfamnande höga träden, de tunga, trygga stenarna, den mjuka mossan och känslan av att djuren finns där bredvid, stora som små.

Som balsam för själen dessa skogsbesök, något som många fattat sedan länge men som Japans jordbruks-, skogs- och fiskeriministerium 1982 myntade ett begrepp för; shinrin-yoku – skogsbad. Synonymt med att ”stilla och medvetet röra sig i skogen”. Gå mjukt och långsamt, lyssna på vinden, sin egen andning, tystnaden och fåglarna. Ministeriet marknadsförde sedan begreppet för att få fler att upptäcka hälsofördelarna med att tillbringa tid i naturen och berättade om alla positiva effekter i form av ett ökat välmående i största allmänhet – avslappning, minskad stress, bättre sömn och lägre blodtryck. Informationen spreds över världen vilket ledde till ett ökat intresse och mängder av studier för att kartlägga hälsofördelarna med denna typ av ”naturexponering”.

SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, är också med i leken. Så sent som nu i sommar sjösattes en studie av skogsbad som stressåterhämtande åtgärd med ambitionen att få ännu mer vetenskaplig evidens för aktivitetens positiva effekter. Nytt med studien är dels att badet ifråga äger rum i svensk skog, dels att en specifik målgrupp med behov studeras, de som lider av olika typer av stressrelaterad ohälsa. Gruppen får under ett 12-veckorsprogram två timmar var sjunde dag idka skogsbad med en guide som bland annat känner platsen, instruerar ”sinnligt fokus” och inte minst stödjer övergången tillbaka till vardagslivet från det som har upplevts under badet ifråga. Forsk­arna studerar sedan deltagarnas mående med ambitionen att ta fram ett under­lag som kan utgöra en del i regio­nernas beslut att inom svensk primärvård satsa på naturbaserad vård. Och vad innebär då det? Jo; kort sagt att patienter ordineras att utföra ”må-bra-främjande” aktiviteter i naturen som har en återhämtande och hälso­stärkande förmåga, allt från vandring till trädgårdsskötsel och som sagt – varför inte ett helande shinrin-yoku. Ut och njut!

Susanne Helgeson
Susanne Helgeson är idag frilansjournalist efter många år som redaktör och chefredaktör för tidningen Form. Design, arkitektur och hållbar konsumtion är hennes huvudämnen.