Jakarta sjunker

Rapporterna om hur klimatförändringarna orsakar översvämningar ­duggar tätt nu. Men i Indonesiens huvudstad är det bristen på färskvatten som är orsaken till att staden sakta sjunker. Johan Augustin berättar.

I Indonesiens huvudstad Jakarta bor 30 miljoner människor. Till­sammans utgör de världens största urbana befolkning, näst efter Tokyo. Yayan Suprianto bor i slumområdet Kampung Teko, stadens enda ”floating village”. Tidigare sträckte ­frodiga risfält ut sig i området, men industrier, regnvatten och hushålls­avfall har genom åren påverkat ­dräneringssystemen och samlat ­vattenmassorna i vad som ­liknar en stor sjö, där det kraftigt nedsmutsade vattnet är otjänligt. När det regnar svämmar det över och hotar byns befolkning.

”Vi blir nog tvungna att flytta”, säger Yayan som inte kan förutspå när, bara att hans hus så småningom ­kommer att försvinna helt under ­vattnet.

Av världens lågt belägna mega­städer är Jakarta den som sjunker snabbast. Sedan 1970-talet har staden sjunkit mellan två och fyra meter och idag befinner sig 40 procent av Jakarta under havsnivån. Men den största orsaken till att staden sjunker är inte klimatförändringarna, utan bristen på rent vatten. Mindre än hälften av ­stadens befolkning har tillgång till vattenledningar och många människor pumpar därför upp grundvatten genom tusentals, ofta olagliga, brunnar. Därigenom töms de naturliga så kallade akviferna på färskvatten – vilket leder till att den porösa marken sjunker ihop.

Med 300 regndagar och 13 om­­givande floder tar Jakarta årligen emot stora vattenmängder, men eftersom våtmarkerna och mangrove­skogarna som tidigare tog hand om vattnet har ersatts av skyskrapor och shoppinggallerior, har vattnet inte längre någonstans att ta vägen. Det upp­skattas att 97 procent av stadens träskmarker har omvandlats till betongdjungel. Nu har staden ett årtionde på sig att agera. I annat fall kommer stora delar av staden att hamna under Javasjön – och miljoner invånare behöva evakueras.

Regeringen har emellertid börjat vidta åtgärder. Togas Braini är provinsregeringens chef på avdelningen för grundvatten och geologi. Enligt honom är det viktigt att stänga ner olagliga brunnar och bygga fler ­infiltrationsbrunnar som samlar upp regnvatten, som i sin tur kan an­­vändas till dricksvatten.

”Bara i år har vi byggt 1 300 stycken”, berättar Togas Braini.

Ett annat av regeringens mål är att skapa fritt rinnande vattenvägar som förutom att minska översvämningar också fungerar som dricksvatten­källor. Utanför regeringsbyggnaden rensar orangeklädda män, anställda av miljödepartementet, en flod på plast och annat skräp. Arbetet med att rensa denna och många andra floder påbörjades 2016, och en av de an­­ställda, Sumarto – som var med från starten – ser en klar skillnad, nu ­jämfört med då.

”Innan vi började rensa upp i ­floden kunde man spela fotboll på den”, berättar han. ”Nu ser vi att djurlivet börjar komma tillbaka i vattnet.”