Konstgödsel och krutdurkar

Vad är konstgödsel egentligen? Ann-Helen Meyer von Bremen förklarar hur gödnings­medel och bomber hänger ihop, historiskt och idag.

Explosionen av ammoniumnitrat i Beiruts hamn var en tragedi och en katastrof. Men det var också anmärkningsvärt slarvigt av myndigheterna eftersom de vet att ammoniumnitrat och en del andra beståndsdelar i konst­gödsel är explosiva och därför ska han­teras med varsamhet. I modern tid har konstgödsel använts flitigt av terro­rister. Breivik och hans bomb mot regeringsbyggnaderna i Oslo är ett exempel.

Kopplingen mellan bomber och gödning går långt tillbaka i historien. Gödsel och urin från lantbrukets djur var exempelvis viktiga råvaror för att utvinna salpeter för kruttillverkning. Bönderna var under flera hundra år tvungna att leverera salpeter till kungen. För drygt hundra år sedan kom man på ett sätt att binda luftens kväve med hjälp av syntetiskt framställd vätgas under högt tryck, Haber-Bosch-metoden. Den fick sitt namn efter uppfinnarna, tyskarna Fritz Haber och Carl Bosch, men de var egentligen inte först ut med att lyckas ”tämja” luftens kväve. Pionjärerna var istället norrmännen Kristian Birkeland och Sam Eyde, men deras metod var dyrare än tyskarnas och därmed blev de akterseglade. Resultatet av Haber-Bosch-metoden blev ammoniak, som i sin tur används för att tillverka olika råvaror för konstgödsel, som ammoniumnitrat. Men när den första fabriken drog igång sin verksamhet i Tyskland 1913, blev det i stället ammunition och inte konstgödsel som producerades. Året därpå startar första världskriget.

När sedan andra världskriget är över har flera länder, inte minst USA, byggt upp en överkapacitet när det gäller tillverkning av krut. Lösningen blir att börja marknadsföra och sälja konstgödsel på bred front – vilket innebär en revolution för lantbruket. Nu kan bön­derna specialisera sig och behöver inte blanda djur och växt­odling på sina gårdar eller odla flera olika typer av grödor, som exempelvis kvävefixerande växter som klöver och andra baljväxter, för att ge jorden näring. Kretsloppet mellan stad och land bryts. Den värde­fulla latrinen blir ett avfallsproblem.

Konstgödseln som då framstod som en fantastisk uppfinning har idag blivit alltmer av ett problem. Tillverkningen är energikrävande och sker med hjälp av fossil energi (naturgas). Tillverkning och användning av konstgödsel är jordbrukets näst största källa till utsläpp av växthusgaser, efter mulljordarna. Bara tillverkningen av kvävegödsel står för 40–65 procent av utsläppen vid veteodling.

Konstgödsel är också den största orsaken till att utsläppen av biologiskt aktivt kväve ökat så mycket att kvävecykeln rubbats, vilket ger klimatpåverkan i form av utsläpp av lustgas, men också andra miljöproblem som övergödning och försurning. Rapporten European Nitrogen Assessment visade bland annat att hälso- och miljö­kostnaderna för ökade kväveutsläpp är större än jordbrukarnas ekonomiska vinster av kvävegödslingen.

Det finns alltså flera tunga skäl till att avveckla den fossila gödseln. Inte bara det faktum att ingredienserna även kan makas samman till bomber.