Läget på förpackningsfronten

År 2030 ska alla förpackningar som produceras vara gjorda av förnybar eller återvunnen råvara. Susanne Helgeson berättar hur vi ligger till nu.

Vi är många som på sistone på olika sätt och med olika mått av framgång försökt plastbanta efter att ha insett materialets livsfarliga effekter på så gott som alla livsmiljöer – och dess invånare. Fossilplastbanta är kanske ett bättre ut­­tryck, eftersom många nya, nedbrytningsbara så kallade bioplaster redan sett dagens ljus. Goda alternativ tillverkade av råvaror som är förnyelsebara och bio­baserade, som exempelvis stärkelse. Men det är ändå inte helt lätt för oss konsu­menter. Som när vi blir om­­bedda att sortera matavfall, vilket ju är jättebra att kompostera eller göra biogas av, och bioplastpåsarna börjar brytas ner innan de ens är halvfulla. Det blir geggigt!

Materialforskningen är sedan länge vital och innehåller rätt fantastiska, håll­bara inslag om allt från svampmycel och räkskal till spindelväv och diverse restprodukter från jordbruket. När det gäller dagligvaruhandeln har den inten­sifierats för att möta nya och striktare lagkrav på återvinningsbara förpackningar och samtidigt stötta industrins egna initiativ. Bland annat den färdplan som Svensk Dagligvaruhandel formulerat, På väg mot fossilfria och material­återvinningsbara plastförpackningar
till 2030. Till 2030 ska de förpackningar som produceras vara gjorda av förnybar eller återvunnen råvara. Redan till 2022 ska de vara materialåtervinningsbara. Rätt snart alltså.

Tatjana Karpenja arbetar på statliga RISE (Research Institutes of Sweden) med forskning om hållbar tillväxt inom industrin och samhället som verksamhet. Som projektledare på avdelningen för massa, papper och förpackningar vet hon allt om hållbar materialutveckling för de sistnämnda. Hon berättar att mycket redan hänt som konsumenterna märker, att vi ser mer papper i produkter som tidigare var av fossil plast. Till exempel byts plastfönstret i brödpapperspåsarna ut till ett av tunt genom­skinligt papper och det cirkulära tänkandet tar form i allt fler engångsförpackningar av formpressad pappersmassa som till exempel tråget caféer ställer take away-latte-muggar i. För­packningar kan också ges flera liv, genom att samlas in och återanvändas i nya, cirkulära affärsmodeller. Som att prenumerera på matkassar exempelvis. Och istället för kylklampar, fruset dricks­vatten. Extra stolt är Tatjana Kar­­penja över utvecklingsverktyget Klimat­kompassen till förbruknings­varu­före­taget Tingstad som tillverkar allt från tråg och påsar till bestick och tallrikar. Klimatkompassen räknar för var och en av deras totalt 3 000 produkter ut vilken som är den bästa lösningen ifråga om materialursprung, transport, produktion och återvinningsbarhet.

På min fråga om hur jag som konsument bäst ska tänka gällande förpackningar är Tatjanas svar tydligt; ”Gör ett medvetet val, till exempel genom att köpa ekologiska produkter eftersom hänsyn i dessa oftast är tagen till just förpackningens hållbarhetsprestanda.”

Och för alla poddlyssnare som ­in­­tresserar sig för ämnet; lyssna på Materialperspektivet med Tatjanas ­kollegor. Om material, deras egen­skaper och betydelse för mänskligheten. Lika nördigt som superintressant!