Målchans på hemmaplan

Slitstarkt är inte nödvändigtvis hållbart, men det kan kanske bli! Susanne Helgeson berättar om framtidens allt grönare fotbollsplaner.

Avspark på kokos, kork eller oliv­kärnor? Ja nya uppfinningar och nya sätt att tänka kan bli framtiden när eu nu fasar ut de skadliga mikroplasterna i tio­tusentals konstgräsplaner. Det handlar alltså inte om själva plastgräset utan om fyllningen, granulatet (ämne i gryn- eller kornform), som gör att stråna står upp och ger banan mer stuns och andra positiva spelegenskaper. Idag består detta nästan uteslutande av små små bitar av nermalda gamla bildäck och återvunna plastprodukter – bitar som följer med regnet eller spelarna ut från planen och till slut riskerar att hamna i närliggande vattendrag.

I höstas tog ECHA, den Europeiska kemikaliekommissionen, det första steget mot ett framtida totalförbud mot det skadliga granulatet genom att skicka en rekommendation i form av ett lagförslag till EU. Medlems­län­derna ska fatta ett beslut under 2022 och därefter har varje land max sex år på sig att hitta alternativ till och ersätta de ohållbara små gummi- och plastbitarna.

När ryktet om förbudet började spridas sommaren 2019 hördes ett ramaskri bland europeiska fotbollsklubbar. Inte minst i Sverige som har cirka 1 300 konstgräsbanor. Norden är ju med sitt vinterklimat mer beroende av konstgräs än de länder där naturligt funkar året runt. ”Katastrof!”. ”Kost­naden kommer att knäcka oss och hotar hela vår verksamhet”. ”Ungdoms­­fotbollen kommer att bli lidande”. Nu hörs dock, i alla fall här i landet, mycket mer positiva tongångar. Dels eftersom de flesta klubbar inser att hållbarheten måste få förtur, dels efter­som forskningen om olika ersättningsmaterial nu kommit så långt att några är klara för testning. I Solna!

Jo, framsynta Solna stad och Stock­holms fotbollsförbund inleder under 2021 ett projekt tillsammans, nämligen Nordens första ickekommersiella testanläggning för miljövänliga konstgrässystem. På fyra mindre bollplaner på Råstasjöns IP ska miljö- och klimat­vänliga alternativ som olika restprodukter från skogs- och jordbruk testas under lång tid utomhus. Allt för att förstå hur dessa fossilfria material fungerar i det regniga och kalla svenska klimatet och samtidigt studera om de har rätt spelegenskaper. Bland annat ska en portugisisk blandning av kork och olivkärnor testas parallellt med andra biomaterial som kokos och sockerrör. Spelarna i klubben hjälper till med utvärderingen och erfaren­heterna kommer många andra klubbar och kommuner kunna dra nytta av. Även Fifa, fotbollens världsorganisation, är intresserad av resultaten.

Men hur förhåller det sig med själva gräset i de gigantiska plastmattorna, är det också på väg att förbjudas? Nej, tillverkarna har varit så kloka att de arbetar med återvunnen termoplast vilket gör gräset klimatneutralt ur ett tillverkningsperspektiv. Det är också, oftast, återvinningsbart. I kom­bi­nation med att varken bevattning, gödningsmedel, ogräsbekämpning eller klippning krävs menar konstgräs­branschen att deras produkt kraftigt minskar såväl miljöföroreningar som koldioxidutsläpp. Så kan man också tänka!