Med ögon känsliga för grönt

Många lever med och nära naturen, andra lägger knappt ens märke till den. Anette Dieng skriver om fenomenet växtblindhet.

Stadsbornas intresse för att vistas ute i naturen har ökat markant den här våren. I en tid då vi uppmanas hålla avstånd till varandra, ser många skogen som en säker plats för både aktivitet och återhämtning. En som hoppas att det intresset ska hålla i sig är Bente Eriksen, föreståndare för Botaniska trädgården i Lund.

”Urbaniseringen har bidragit till att folk i städerna har tappat kontakten med naturen, så till den grad att många knappt lägger märke till den längre. Fenomenet kallas växtblindhet och kännetecknas av en oförmåga att se och uppskatta växterna vi har omkring oss.”

Det var i slutet av 1990-talet som de amerikanska biologerna och naturvetarna James Wandersee och Elisabeth Schussler introducerade begreppet efter att ha uppmärk­sammat bristande växtkunskaper bland barnen i landet. Barnen visste en del om djuren i närmiljön, men nästan ingenting om växter

”Jag har sett samma sak när jag under­visar biologistudenter på Göte­borgs universitet”, berättar Bente Erik­sen. ”Många av dem känner inte ens till våra vanligaste svenska träd vid kursstarten.”

Att växter inte fångar vårt intresse på samma sätt som djur har många förklaringar menar Bente Eriksen och nämner några.

”Vi tenderar att lägga märke till djur i första hand, eftersom de liknar oss. Växterna som står still, växer tätt, ofta har samma färg och inte heller utgör något direkt hot mot oss, verkar vår hjärna klumpa ihop och filtrera bort som mindre viktiga. Våra vitt skilda sätt att kommunicera på bidrar också till att vi inte ser, hör och förstår varandra.”

Växtblindhet inbegriper också okunskap om vilken betydelse växter har för livet på jorden.

”Många vet nog innerst inne om att det finns något som heter kretslopp i naturen. Men hur det hänger ihop med den egna växtkunskapen kanske folk inte ser. Jag menar inte att alla måste bli experter och disputera i botanik. Jag tycker bara att det är ­viktigt att vi öppnar upp för växternas behov av vår respekt och omtanke. Vi vet egentligen väldigt lite om vilken roll de olika växterna spelar i den ekologiska väven, vi har inte ens upptäckt alla växter än. Men en sak vet vi säkert och det är att vi inte kan existera utan dem. Förutom det livsviktiga syret får vi vår mat, medicin, kläder, energi och mycket annat från växtriket.”

Och till sist några råd till den som vill förhindra växtblindhet.

”Börja med att ta en noggrannare titt i ditt närområde”, tipsar Bente Eriksen.

”Böj dig ner och se att det är skillnad på en växt och en annan. Den nya nordiska floran (Bonnier Fakta) med målade bilder, korta texter och utbredningskartor kan vara till hjälp på din exkursion. Vill du gå tillsammans med andra vetgiriga erbjuder botaniska trädgårdar runt om i landet en rad spännande program. Men framför allt, väck barnens intresse för växter, skapa positiva naturminnen tillsammans och låt er förundras över det fantastiska liv som växterna utgör.”