När energin tryter

Energi får man av att äta mat, men energi krävs också för att odla, förädla, transportera och tillaga mat. Ann-Helen Meyer von Bremen spår att stigande priser på olja och el kommer att få stora effekter, inte bara för matproduktionen utan för hela sam­hället. 

Oljepriset som var högt redan innan Ryss­land anföll Ukraina, har nu stigit ännu mer. Det kommer med stor sanno­likhet att hålla sig på en hög nivå. Ryssland är världens näst största producent av naturgas, den tredje största producenten av olja och den sjätte största kolprodu­centen. Ungefär hälften av naturgasen och oljan och en tredjedel av kolet går på export och EU är en stor importör. Nu diskuterar EU:s ledare hur snabbt man ska kunna fasa ut sitt be­­roende av rysk olja, gas och kol, vilket kommer att bli tufft för flera av länderna.

Ökade oljepriser innebär dyrare mat och det har inte bara att göra med att bönderna får betala mer när de tankar diesel och HVO till sina traktorer och maskiner. Jordbruket står bara för 19 procent av livsmedelskedjans energi­förbrukning i Sverige, medan den största förbrukningen sker i hushållen, när vi lagar (spis/ugn) och förvarar (kyl/frys) maten. Livsmedelsindustrin gör av med 16 procent, handel och transport står för vardera 14 procent och förpackningar tar 12 procent av energin. Det finns alltså många led där högre energipriser slår igenom och som kommer att läggas på matpriset. Totalt står livsmedelskedjan för 13 pro­cent av energianvändningen i Sverige.

En del av energin i livsmedels­kedjan är förstås el, men Sverige ingår i det globala energisystemet och på­­verkas av elpriserna i omvärlden, som i sin tur också påverkas av bland annat gaspriset. Flera framtidsprognoser gör också bedömningen att elpriserna kommer svänga allt kraftigare upp och ner när utbyggnaden av el från sol och vind ökar, helt enkelt därför att dessa energikällor har en inbyggd vari­a­tion som styrs av vädret.

Höga energipriser kan också få andra effekter. Redan i slutet av förra året var det flera holländska växthus som stängde igen för att naturgasen blev för dyr för att värma husen. Med stor sannolikhet kommer också långa transporter att få ett större genomslag på priserna, vilket ökar intresset för att köpa mat från närområdet.

Användningen av konstgödsel kommer att minska. Konstgödsel till­verkas av naturgas och är alltså direkt kopplat till oljepriset – förutom att Ryssland är den största exportören av konstgödsel till Europa. Om konstgödseln blir för dyr, kommer fler ­bönder istället att odla växter som binder kväve, till exempel baljväxter som klöver (vall), ärter och bönor – precis som ekologiska bönder gör idag. Stallgödseln kommer att bli mer intressant och vi kommer se fler ­gårdar där man blandar växtodling och djurhållning. Dessutom kommer trycket att öka på samhället att återcirkulera matens näring genom att separera och rena avlopp och avfall. Det är ett av de viktigaste kretslopp vi måste sluta, för att kunna prata om en hållbar matproduktion. 

Dyrare matpriser alltså, men samtidigt ett verkligt incitament för om­­ställning och hushållning.