När kyla är räddningen            

I Nigeria förfars delar av småskaliga odlares grödor i brist på ändamålsenlig förvaring. Nu har ett slags gemensamma kylrum börjat ställas upp i anslutning till vissa grönsaksmarknader. Annica Kvint berättar.

Råvarusvinn är ett gigantiskt problem. Inte minst i elbristens Afrika, där hela 45 procent av de  grönsaker och frukter som odlas förfars på grund av bristen på kylskåp. Miljontals små lant­brukare förlorar på detta sätt upp till en fjärdedel av sin årsinkomst, vilket för några år sedan fick den nigerianske odlaren och entreprenören Nnaemeka Ikegwuonu att tänka: Nu får det vara nog! 

Nigeria producerar 35 miljoner ton frukt och grönsaker varje år och har 93 miljoner småskaliga odlare, så här fanns mycket att vinna på ett hitta en lösning på kylproblemet. Och det var precis vad Ikegwuonu gjorde.

Idag hittar man hans solkraftdrivna walk-in-kylrum på hundratals lokala grönsaksmarknader i Nigeria. Odlarna placerar sina produkter i rena plast-backar, som ställs på hyllor i kylrummet. En åtgärd som får frukt, grön­saker och andra färskvaror att hålla i 21 dagar, istället för två…

Kylrummen har golv av rostfritt stål och 120 mm tjocka isolerande väggar. Energin kommer från solpaneler, monterade på kylrummens tak, och lagras i högkapacitetsbatterier som i sin tur laddar kylaggregaten. 

ColdHubs, som företaget heter, vänder sig specifikt till de miljontals småskaliga jordbruk som finns här. Att de får betala enbart för det kylutrymme de behöver i stunden, gör att även de fattigaste av odlare kan delta. 

En försäljare på en lokal grönsaks-marknad berättar i en film på ColdHubs hemsida att han tidigare, för att hålla grönsakerna fräscha, brukade spruta vatten på dem och placera dem på ett luftigt ställe med tak innan han gick hem på kvällen. Det fungerade bra för sallad och selleri, men bönorna blev snabbt förstörda…

Sedan introduktionen i delstaten Imo State för nio år sedan, har Cold­Hubs expanderat till 21 stater i Nigeria. Målet är nu att etablera företaget även i grannländer som Benin, Rwanda, Sierra Leone, Zimbabwe och Kenya.

Men det är inte bara i Afrika det finns skäl att tänka nytt kring kyl­förvaring. I ljuset av klimatförändringar och skenande elpriser finns det anledning även för oss i Europa att tänka till, menar Matilda Marshall. Hon är forskare i måltidsvetenskap vid Örebro universitet och tycker att vi har en hel del att lära av historien. 

För ett sekel sedan hade de flesta hushåll ventilerade skafferier, skåp som hämtade kall luft utifrån och fungerade som kylskåp, berättar hon. Först på 1930- och 1940-talet började större delar av befolkningen köpa kylskåp – men man stängde av dem på vintern för att spara el och förvarade då maten i skafferi istället. Under 1950-talet blev sedan kylskåpen allt större och fler och fler skafferier försvann. 

Marshall pekar på det faktum att vitvaror drar mest el i hemmet och att en full frys drar mindre än en halvtom. Kanske är det dags att börja dela frys med grannen?  

Att dela frys var relativt vanligt på 1950-talet. Människor gick ihop och hyrde varsitt frysfack. Visst låter det som en idé att plocka upp igen?