Operation avvänjning inledd

Det här med plast. Allt fler får upp ögonen för dess många allvarliga ­bieffekter. Susanne Helgeson följer utvecklingen.

I mitt facebookflöde förekommer ofta konsumentupplysande artiklar som läggs ut av diverse hållbarhetsivrare. Härom dagen handlade en av dem om några av de produkter de flesta av oss har i badrumsskåpet och som är fulla av pyttesmå plastpartiklar. Duschtvål, skrubb- och tandkrämer till exempel, vars miljöfarliga innehåll så småningom hamnar i naturen, ofta i djurens magar. Djur som vi sedan äter.

Själv går jag ibland in på sajten My plastic-free life. Här samsas allt från enkla tips, fördjupande föreläsningar och rätt nördiga instruktioner, som hur du tillverkar din egen plastfria tandborste. Sajten skapades av en amerikansk revisor, Beth Terry, som blev antiplast­aktivist efter att 2007 ha läst om materialets enorma skadeverkningar och insett hur hennes eget plastan­vändande bidrog. Det som började med en enkel blogg ses nu som en av USA:s hundra bästa hållbarhetssajter.

”I våras var Kenya det elfte landet i världen att förbjuda användning, tillverkning och import av alla typer av plastpåsar.”

Mitt eget uppvaknande gällande plastfarorna kom i maj 2008. Artikeln ”Vi drunknar i plast” i tidningen Filter, skriven av amerikanska journalisten Susan Casey, sades vara texten som globalt satte fart på debatten om det livsfarliga materialet som i 50 år varit en okontroversiell del av allas vår vardag. Jag glömmer aldrig insikten om att det i Stilla havet flyter runt ett ”plastland”, dubbelt så stort som Texas. Eller den dissekerade havsfågel som visade sig ha 1 603 plastföremål i kroppen. Idag hamnar cirka 13 mil­joner ton skräp i världens hav varje år och i somras upptäckte forskare ­ytterligare ett flytande plastområde i Stilla havet, större än Mexiko. Att vända utvecklingen är nödvändigt!

Glädjande nog ökar både medveten­heten om plastens faror och intresset för hur den bäst undviks. Detta både hos konsumenter, företag och regeringar. I våras var Kenya det elfte landet i världen att förbjuda användning, tillverkning och import av alla typer av plastpåsar. Här hemma började nyligen flera stora klädkedjor att ta betalt för sina plastpåsar – sent med tanke på att matbutikerna gjort det så länge. Anledningen är ett nytt EU-direktiv avsett att till 2019 minska européernas användning av materialet med målet 90 påsar per person och år istället för dagens 198. Frankrike, som 2016 införde ett förbud mot att lämna ut såväl gratis som kostnadsbelagda plastbärkassar, har kommit längst. Istället för att importera billiga kinesiska bärkassar i plast har franska företag börjat producerat klimatsmarta, biologiskt nedbrytbara majs- eller potatis­påsar. Och 2021 kommer all engångsplast i Costa Rica att vara förbjuden, allt från påsar till förpackningar. Låt oss hoppas att Sverige inspireras!

Så i vilken ände börjar den som vill leva mer plastfritt? Här några enkla tips: Ha alltid med dig och använd återanvändningsbara shoppingkassar av exempelvis tyg. Sluta dricka plastbuteljerade drycker, främst vatten tack vare det svenska, oftast toppen­goda kranalternativet. Köp helst färskt bröd och bär hem det i medhavd påse eller under armen. Ta med din egen låda med lock när du köper take-away-mat. Lycka till!