Reparera mera

När något går sönder hamnar det idag ofta bland soporna, snarare än repareras för att användas på nytt. Men sedan årsskiftet har Rut och Rot fått sällskap av Rep – ett skatteavdrag som till skillnad från sina föregångare är skapat utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Susanne Helgeson berättar.

Hållbarhet och omtanke om såväl miljö som mänsklighet kan appliceras på det mesta runt omkring oss. Utöver sådant vi stoppar i oss är alla våra prylar ett bra exempel, men också rätt oroväckande då de i dagens livsstilar tenderar att vara så extremt många.

Kläder, skor, leksaker, inrednings-, sport- och teknikprylar, redskap till sommarstugans trädgård – alla dessa grejer vi anser oss behöva för att leva livet vi lever. Och de är viktiga – ­konsumtions- och produktions­effekterna av dem kan kopplas till såväl rättvisan i världen som möjlig­heterna att leva långsiktigt i den. Därför är det hög tid att på allvar börja bry oss om dem.

”Ytterligare fördelar med reparationer är att vi lär oss förstå hur grejerna är gjorda vilket ökar respekten för dem och deras värden.”

Och det är just vad regeringen har gjort. Som en kombination av nyårspresent och liten protest mot konsumtionshysterin infördes ett nytt så kallat Rep-avdrag den första januari i år. Rep som i reparation, en del av Rut-avdraget (rengöring, underhåll och tvätt). Än så länge gäller det endast för lagning av vitvaror i ­hemmet, men vi kan hoppas på att området breddas framöver. Utöver att privatpersoner får en skattereduktion för reparation och underhåll av sina tvätt- och diskmaskiner halveras momssatsen för tjänster utförda av cykelreparatörer, skomakare och skräddare. Rep-avdraget är inte som sina föregångare Rot och Rut menat att minska den svarta arbetsmarknaden utan är istället infört ur ett hållbarhetsperspektiv. Ett mindre resurs­slöseri har varit honnörsordet för regeringen och då främst Miljöpartiet, som drivit frågan i flera år.

Det är bra att regeringen visar vägen och ger oss incitament – att reparera och ge produkter ett längre liv borde idag vara regel snarare än undantag. Avfallsmängden minskar, utsläppen blir färre än vid produktion av nya varor, mindre energi och ­råvaror går åt. Fördelarna är i de flesta fall betydligt fler än vid motsatsen – att köpa nytt utan att slita ut, något vi i allt större utsträckning ägnar oss åt idag. Dels för att många prylar helt saknar långlivad kvalitet, dels för att de snabba trendväxlingarna ”kräver” det.

Personligen hoppas jag att Rep-avdraget får önskad effekt. Kanske inser också fler vidden av vad en bra skräddare kan göra ifråga om att också förändra och förnya plagg. Ytterligare fördelar med reparationer är att vi lär oss förstå hur grejerna är gjorda vilket ökar respekten för dem och deras värden – inte minst hos våra barn.

Vad jag också drömmer om är en ny tjänst, kanske ett nytt yrke, ett slags allfixare som kan ta sig an allt från en krånglande dator till en stol vars ben sitter löst. Kanske kan Rep-avdraget bidra till att fler sätts i ­arbete. Reparatör – ett nygammalt, hållbart framtidsyrke!