Visionär matproduktion i stan     

Tankarna på städer som är mer självförsörjande vad gäller livsmedel sysselsätter nu allt fler. Annica Kvint berättar om ett aktuellt projekt.

Odla lokalt eller handla globalt? För forskarna i projektet ”Norra Matgårds­staden – vår urbana skördefest 2052” är valet lätt. Projektet, som finansieras av Vinnova och är ett av många inom utlysningen ”Framtidsprototyper”, går ut på att skapa en dialog kring mat-produktion i städer.  

I en tillfällig träpaviljong i stockholmsstadsdelen Norra Djurgårds­staden bjöd forskarna i höstas in till en fiktiv skördefest. Med hjälp av vad de kallar spekulativ design gestaltade  de här hur den framtida, matproducerande, stadsdelen skulle kunna fungera. 

”Studien utgick från en rad hypote­ser”, berättar Anna Karlsson från Boris Design Studio/Manyone, som deltar i projektet tillsammans med Stock­holms stad, strategibyrån Orvet Stockholm och konstnären Jan Rydén Bonmot.

En av hypoteserna gick ut på att vetet slagits ut eftersom kriget i Ukraina visat sig pågå i ytterligare fem år. Sven­skarna antogs i en folkomröstning ha röstat nej till insekter som proteinkälla. Vidare förutsatte man att vi i Sverige kommer odla fisk på land och att Ica köper 15 000 gårdar i landet för att nå sitt mål om närodlat. Odling blir för övrigt ett ämne på grundskoleschemat och matproduktion del i utbildningen för plan- och landskapsarkitekter.  

”Redan idag får vi ju ständiga på­­minnelser om hur sårbart vårt globaliserade livsmedelssystem är. I takt med att klimatförändringarna tilltar blir det allt viktigare med lokal matproduktion”, menar Jan Rydén Bonmot. 

I paviljongen i Norra Djurgårds­staden, för dagen omdöpt till Norra Matgårdsstaden, visades hur det ­kommer att odlas på fasader och tak, i ­källare, i övergivna parkeringsgarage, på flottar och i vad forskarna kallar ”matkatedraler”, ofta belägna i de köpcentrum som övergivits sedan e-handeln tagit över. Här odlas alger, svamp och gråärt i industriell skala. Här lyckas man till och med odla ris, eftersom nya sorter som klarar bräckt vatten har forskats fram.

2052 antas matjord betraktas som hårdvaluta, såväl i Sverige som globalt, men i stadsdelens bergrum arbetas med precisionsfermentering, där en gen förs in i mikroorganismer för att framställa värdefulla livsmedelsingredienser som proteiner, fetter och vitaminer. 

I ”skogsträdgården”, en ny typ av park, odlas vertikalt i sju nivåer och i 2052 års havskolonilotter frodas muss­­lor, alger, tång och sjögurkor. Tropisk frukt, gärna den näringsrika bananen, odlas akvaponiskt, det vill säga i ett matproduktionssystem där fisk- och växtodling kombineras i ett kretslopp. Och den invasiva maneten har blivit vardagsmat, både för att den smakar bra och för att rädda sillen från utrotning.

I december 2022 fick forskarna utökad finansiering för att dela med sig av sina insikter från Norra Mat­gårdsstaden till en bredare publik. 

Nu ska de bygga en onlinehub och där fortsätta uppdatera med nya kun­skaper. 

”Vi tänker oss ett levande bibliotek som kan ge fortsatt inspiration och kunskap för arbete med framtidens urbana matproduktion”, säger Jan Rydén Bonmot.