Billiga köp som kostar

Med digitaliseringen förändras våra konsumtionsmönster i allt snabbare takt. På gott och ont, enligt Susanne Helgeson.

Ping. Det är tredje gången det plingar till i den elvaåriga flickans mobil­telefon sedan vi kom till restaurangen för tio minuter sedan. Hon säger ”Det är nog från Wish igen” och sedan ”åh, snälla mamma får jag köpa tröjan – den kostar bara åtta kronor”, till min väninna. Åtta kronor?!?!, undrar jag och funderar febrilt på om jag ska hålla ett brandtal om att det alltid är någon annan än konsumenten som får betala priset för den alltför billiga varan. Eller om jag ska hålla igen tills jag bättre förstått vad detta Wish är. Det är nämligen första gången jag hör talas om den relativt nya, amerikanska shoppingappen som ”fungerar som förmedlare mellan försäljare och dig som kund direkt i telefonen”. Deras slogan lyder ”shopping made fun” och varorna skeppas direkt från den kinesiska tillverkaren till beställaren. Här finns kniv-set om fem för 128 kronor, gympadojjor för 55, ansiktskrämer för 29 och hårsnoddar som, oj, är gratis! Fraktkostnaden är snudd på obe­fintlig. Insikten om dess innebörd och konsekvenser gör mig lika äcklad som rädd.

”Deras slogan lyder ’shopping made fun’ och varorna skeppas direkt från den kinesiska tillverkaren till beställaren.”

I julas stod Postnord handfallna inför den mängd försändelser som varje dag anlände till Arlanda från Kina. Siffror mellan 100 000 och 300 000 paket per dag nämndes. Per dag! Det är omöjligt att säga hur många paket som kommer som är Wish-relaterade, men sedan svenskarna upptäckte appen på allvar har ordet fraktinfarkt börjat användas. En av orsakerna är en ålderdomlig lag som ger frakt från utvecklingsländer till Sverige en mycket låg fraktkostnad. En lag som i skrivande stund håller på att få sina kompletterande skrivningar som faktiskt gör den billiga shoppingen från öst snäppet dyrare. Ytterligare en orsak är att svenskarnas lust till billiga prylar från Kina uppenbarligen är enorm. Allt från kläder och skor till heminrednings- och teknikprodukter. Ett faktum som är djupt oroande efter­som vår konsumtion – dess produktion, frakt och efter-livet-hantering – starkt bidrar negativt till de accelererande klimatförändringarna. Djupt oroande också då få tycks bry sig om – eller ens fatta – vad de låga priserna är förknippade med. Utöver miljöpåverkan även undermåliga arbetsvillkor i fabrikerna, förekomsten av urusla kopior, avsaknaden av konsumentskydd och hur säkra de är. Billiga laddare som överhettas och fattar eld är digital vardagsmat, liksom skumma hudkrämer som ger utslag.

Hur den växande, både analoga men främst digitala konsumtionen påverkar oss och vår värld forskas det naturligtvis om, bland annat på Centrum för konsumtionsvetenskap vid Göteborgs universitet. Där ser forskarna tydligt en rad indikationer på att vi inte mår bra av för mycket digital konsumtion, bland annat i form av osunda stress­nivåer. Men visst är det svårt att stoppa utvecklingen – desto lättare att istället fokusera på det hållbara. Kvalitet helt enkelt, ur alla aspekter.

Fotnot Efter att artikeln skrevs med­delade Postnord att de inför en avgift på 75 kr för paket från länder utanför EU.