Ett paradis för framtiden

Återplantering av skog. Rehabilitering av havssköldpaddor. Förbud mot plastflaskor. Seychellerna är det tropiska paradis som vinnlägger sig om att fortsätta vara just det. Johan Augustin berättar.

I den stekande eftermiddagssolen kravlar en karettsköldpadda upp på den öde stranden på Cousine Island och hittar skugga under en palm. På många av Seychellernas skyddade ­granit-öar drivs olika projekt för att få havssköldpaddorna att öka i antal. Just karettsköldpaddan har ett brunspräckligt skal som är ungefär en meter långt och som länge varit eftertraktat bland hantverkare. Honan gräver en grop i den mjuka finkorniga ­sanden, när hon sedan börjar lägga sina ägg går hon in i trance, vilket möjliggör för Cousines ekologer – de sydafrikanska makarna Stuart och Bronwyn Dunlop – att föra över äggen till en hink, och samtidigt ­kontrollera märkningen i skalet. Äggen förs till en säker in­­hägnad plats längre bort på stranden där Stuart och Bronwyn har full kontroll på kläckningsprocessen,

”De måste ta sig förbi hungriga krabbor och fåglar. Vid varje kläckning är det bara ett par sköldpaddsungar som överlever, så vi hjälper naturen på ­traven genom att ge dem en säker ­passage till vattnet”, förklarar Bronwyn Dunlop.

Seychellerna som ligger i Indiska Oceanen består av 115 öar. Hållbarhet har länge varit en prioritering för ­landets regering, som riktar in turistnäringen mot exklusiv turism, det vill säga färre high-end turister som betalar mer, och sliter mindre på den känsliga miljön. Fyrtiosju procent av land­arealen är avsatt i olika nationalparker och reservat, och fyra marina national­parker skyddar över 150 olika fiskarter. Inom regeringen förs för närvarande också samtal som ska öka antalet reservat både på land och till havs. På varje ö pågår dessutom privata hållbarhetsprojekt. På ön Cousine för­sörjer solpaneler på taken ön med el, medan regnvatten används i duscharna och filtreras till dricksvatten – som serveras i glasflaskor. Påsar, sugrör och flaskor av plast är bannlysta, och turisterna informeras om den skada mikroplaster orsakar i havet. Den sydafrikanska filantropen Fred Keeley är ensam investerare på Cousine.

”Jag märker att mina solpaneler reducerar kostnaden för att driva ön, samtidigt som vi minskar klimat­avtrycket”, säger han.

Längre västerut ligger North Island. Många ser paradissträndernas kokos­palmer som helt naturliga, men faktum är att de är av en invasiv art som tränger undan inhemska palmer som Coco de Mer, och andra trädarter. Den utvecklingen stoppar Carl Havemann och hans team genom att fälla kokospalmer och återplantera naturlig skog.

”Planen är att först rehabilitera de låglänta områdena och sedan bergen. Ibland hjälper turister till med återplanteringen”, berättar han.

Carl Havemann besöker även skolor och pratar med ungdomar om vikten av hållbarhetsarbete. Det gäller att utbilda den unga generationen i att inte äta vilda djur – som till exempel flygande hundar, som betraktas som en delikatess på många av öarna. ”Det är de unga som är framtiden. De som ska leda landet i en hållbar riktning.”