Förändringar längs fågelvägen

Kvittret tilltar och nu är de snart tillbaka, men hur påverkas egentligen flyttfåglarna när klimatet förändras? Anette Dieng har tagit reda på det.

Att klimatförändringarna påverkar oss människor och vår miljö är självklart för de flesta. Men vilken inverkan de har på våra fåglar är kanske inte lika uppenbart. Martin Green, en av forskarna på Lunds universitet som driver projektet Svensk fågeltaxering förklarar hur det ligger till.

”Det stora som händer i ett ganska kort perspektiv är att det blir förändringar i vilka arter det går bra och vilka det går sämre för. Det vi generellt kan se i våra räkningar är att det relativt sett går bättre för fåglar som är knutna till ett varmare utbredningsområde och sämre för dem som är knutna till ett kallare. Bofinken har till exempel ett ganska varmt ut­­bred­nings­område och lövsångare ett kallare. Det går bättre för bofinken och har så gjort under lång tid jämfört med lövsångaren.”

Allt tidigare vårar har medfört att långflyttande fåglar fått bekymmer med att pricka in födotopparna med insektslarver som de föder upp sina ungar med.

”Problemet med klimatförändringen ur det här perspektivet är egentligen inte att det förändras utan att det förändras så snabbt att evolutionen inte hinner med. För att det ska finnas möjlighet för arterna att kunna an­­passa sig måste det finnas genetisk variation och tid. Problemet idag är att förändringarna går så fort att den tiden inte finns.”

En utveckling som Martin och hans kollegor också ser i spåren av ett var­­mare klimat är att allt fler nya arter kommer från Tyskland och Danmark för att etablera sig i södra Sverige.

”Exempel på sådana nykomlingar är brandkronad kungsfågel, trädgårdsträdkrypare och svarthakad buskskvätta. Men flertalet av de här arterna är än så länge så pass fåtaliga att de inte påverkar något i det stora mönstret.”

En grupp fåglar som också tycks trivas med ett varmare klimat är sjöfåglarna.

”Vi ser en stor ökning av övervintrande sjöfåglar. I mångt och mycket beror det på mildare vintrar med mer öppet vatten som följd. Även andra arter, som rödhake, väljer i större ut­­sträckning att stanna istället för att dra söderut under vintern.”

När det gäller klimatförändringar pratar vi ofta i termer av ökande ­temperaturer men minst lika viktigt är vad som händer med nederbörden.

”I ett svenskt perspektiv har framför allt vårarna och försomrarna varit väldigt torra. Under andra delar av året har vi istället fått mer nederbörd med översvämningar som följd. Sådant påverkar såklart både växtlighet och tillgången av bytesdjur.”

Hur fågellivet kommer att förändras på längre sikt är det svårt att sia om.

”Om förändringarna fortsätter att gå lika fort kommer vi antagligen få ett fågelsamhälle i Sverige som till en större del än idag består av kortflyttande och stannande fåglar som inte ställer så stora krav på sin om­­givning. I allt det här finns såklart också risken att arter försvinner”, säger Martin Green.

Läs mer om projektet Svensk fågel­taxering på fageltaxering.lu.se.

Anette Dieng
Anette Dieng var med och startade Ekolådan 2003. Hon har en stark vilja att förmedla kunskap om hur mat och råvaror kan produceras på ett för alla hållbart sätt. Något hon bland annat också gjort som redaktör på tidningen Äkta mat. Idag är hon frilansskribent.