Jobba på naturrelationen

Som alla relationer kräver också den till naturen visst underhåll. Att visa den större intresse skulle gagna alla parter, menar Pella Thiel.

Människor har en medfödd kärlek till naturen, menade biologen E O Wilson. Biofili, som han kallade hypotesen, har hjälpt oss att överleva och sprida oss över jordklotet. Ändå har vi byggt in oss i ett samhälle skilt från naturen. De flesta tillbringar mer än 90 procent av sin tid inomhus. De mer-än-mänsk­liga varelser vi har kontakt med i vardagen är ofta begränsade till krukväxterna, katten och silverfiskarna under badkaret. Hur kan det komma sig?

En global studie har undersökt hur människors attityder gentemot naturen formas av sociala, ekonomiska, geografiska och kulturella faktorer. Den om­­fattar 57 000 personer i 61 länder, som rankats efter hur stark naturanknytning de har. Det är en blandad grupp länder i listans topp; Nepal rankas högst följt av Iran, Sydafrika, Bangladesh och Nigeria. Kroatien och Bulgarien är de enda europeiska länderna i topp 10. Sverige är tyvärr inte med.

Viktiga faktorer för naturanknytning, enligt studien, är urbaniseringsgrad och näringslivsklimat. De är nega­tivt korrelerade, det vill säga i ett land med större andel urban befolkning och bättre förutsättningar för företag har befolkningen sämre relation till naturen. Den faktor som enligt studien är viktigast för en stark naturanknytning är, kanske lite förvånande, graden av and­lighet i samhället. ”Vi har blivit mer rationellt, ekonomiskt och vetenskapligt orienterade. Det har gett fantastiska för­delar men måste balanseras med oförut­sedda problem”, säger studiens huvud­författare, professor Miles Richardson till The Guardian. ”Vi behöver integrera naturens värden med vårt välmående, så att den respekteras och betraktas som nästan helig.”

Richardson har även studerat historisk naturanknytning och modellerat framtida utveckling. Det ser inte så muntert ut; sedan 1800-talet har an­­knyt­ningen stadigt minskat. Forskare vid Lunds universitet konstaterar också att biofobi – motvilja och rädsla för naturen – troligen kommer att bli allt mer utbredd. Detta är djupt problematiskt, eftersom sambandet mellan naturanknytning och hälsa är starkt, såväl på individ- som samhällsnivå. FN:s ”naturpanel” IPBES pekar rentav ut bristande anknytning mellan män­niskor och natur som en av de viktigaste orsakerna till den ekologiska krisen. Hur ökar man naturanknytningen på samhällsnivå? Att låta naturvistelse ingå i vården i större utsträckning vore ett sätt, menar Richardson. Andra åt­­gärder är att låta naturen kom­ma till tals genom att erkänna naturens rättig­heter i lagstiftning och inkludera naturens röst i beslutsfattande.

Jag tror att individer kan ha stor be­­­tydelse för ett samhälles naturanknytning. Varför inte odla din biofili? Kan du artnamnen på några av dina medvarelser? Nu städas julen ut och med den renlaven som från och med advent ofta säljs under namnet vitmossa; trots att den är en organism som är mindre släkt med vitmossan än vad du är släkt med en daggmask. Så innan du kastar ut den, passa på att lära dig skillnaden – eller lär ut den till någon annan. Låt 2026 bli året då vi stärker relationerna med den levande helhet vi tillhör!

Pella Thiel
Pella Thiel är ekolog, författare, föreläsare och småbrukare. Hon är sakkunnig inom UN Harmony with Nature, verksam inom flera miljöorganisationer och även lärare i ekopsykologi.