Lavans nästa liv

Recycling handlar inte bara om det vi själva producerat. Annica Kvint skriver om hur lavan efter vulkanutbrottet på La Palma kan användas. 

Kan man bygga hus av lava? Just nu under­söks det på vulkanön La Palma, som tillhör Kanarieöarna. Det senaste, rekordlånga, vulkanutbrottet på ön varade från den 19 september till den 13 december 2021. I 85 dagar strömmade lava ner på den västra flanken av bergsryggen Cumbre Vieja, några kilo­meter från öns största stad, Los Llanos de Aridane. Lavan täckte 12,5 kvadratkilometer av terrängen och dränkte fler än 1 300 bostäder. Omkring 7 000 människor tvingades evakuera området. 

Ungefär 2 000 av de evakuerade har nu kunnat återvända till sina hem – bara för att upptäcka att deras hus och trädgårdar är täckta av tjocka lager aska. Totalt beräknas vulkanen ha spottat ut hela 200 miljoner kubikmeter lava och frågan är nu: vad ska man göra med den? 

Ingenjören Javier Juvera, en av La Palmas 80 000 invånare, beskriver det som att det värst drabbade området nu har något som snarast liknar en Berlinmur, byggd av svart lava. 

Allra svårast är det att få bort de fort­farande heta lavaströmmar som sprutade in i bostadsområden och jordbruk. Lavahögarna fortsätter lagra värme, i vissa fall mer än 500 grader varmt, berättar Inés Galindo, chefsgeolog på Kanarieöarnas geologiska institut. 

När lavan svalnar, en process som kan ta månader, kan det i vissa fall bli lättare att bygga ovanpå askan än att försöka frakta bort den. Samma typ av tankar har förekommit både här och där i historien. I Berlin fick man ett nytt berg då man valde att bygga ovanpå rasmassor efter andra världskriget. I Stockholm är både Hammarby­backen och Vårbergstoppen resultatet av de byggnadsmassor som blivit över efter tunnelbanebyggen i staden. 

Även forskare på Kanarieöarna tittar nu bakåt i historien. På grannön Lanzarote lämnade ett vulkanutbrott på 1730-talet delar av ön täckt med vulkaniskt material. Eftersom partiklarna var porösa och gjorde det möjligt att behålla vatten i jorden valde öborna att plantera vin på marken, berättar Inés Galindo.  

Nu undersöker hennes medarbetare vilka egenskaper lavan i La Palma har, för att se om den kan användas på liknande sätt. Men mest spännande är nog ändå forskningsprojektet som vill hitta sätt att använda askan i bygget av nya bostäder, vägar och broar på ön.  

”Redan de gamla romarna använde aska från Vesuvius när de byggde basilikor och andra byggnader. Med åren har det gjorts allt fler försök att mixa cement och vulkanextrakt i våra husbyggen”, berättar Javier Juvera. 

Kanske är den nya vulkaniska askan av samma sort som romarna använde för att binda bergsfragment? Om så är fallet, kan det bidra till ett nytt, hållbart byggmaterial och spela en roll i återuppbyggandet av ön, där myndigheterna uppskattar kostnaden för förlorade byggnader och infrastruktur till mer än 900 000 euro. 

”Det kommer att ta månader innan vi har några säkra svar kring vad som ska hända med lavan. Men på något sätt ska den användas. Det vore synd om den bara blev skräp”, säger Javier Juvera.