Med ljusglimtarna i fokus        

Sju år kvar till 2030 och frågan är hur det går med hållbarhets­agendan. Susanne Helgeson håller ändå modet uppe.

Och vi som hade så trevligt! Som tur är skrattar middagssällskapet åt kommentaren efter att den tidigare så goda stämningen plötsligt lämnat rummet. Skälet är att någon i en diskussion över den delikata, kryddstarka kycklinggrytan nämnt en statlig, offentlig utredning som överlämnades till den förra regeringen i mars 2022. ”Ett tydligare ledarskap för hållbar utveckling – hur vi med gemensamma krafter kan öka takten i omställningen.” En ut­­redning full av förträffliga förslag om hur detta skulle förverkligas och Sverige som nation skulle bli världsledande på genomförandet av agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Tanken på kontrasten till vad dagens styrande politiker säger i frågan skapade förstämning och suckande fyllde samt­liga runt middagsbordet på sina glas. 

Men de här middagsgästerna är inte de som deppar ihop i första taget  – istället började hållbara ljusglimtar kastas fram över de välskrapade ­tallrikarna. Och lagom till desserten hade vi avhandlat flera stycken, bland annat en butik kallad Bytiken, ett  ­ställe ”som brinner för den cirkulära idén” och är till ”för dig som vill tänka mer bytt och mindre nytt”. Därefter var det någon som berättade om en  app där man som konsument kan stänga av sig själv från ohållbara inköp av kött, flygresor och bensin. Den är skapad av ett gäng designers och ­forskare som också utvecklat hemsidan köppaus.se där för övrigt ”Omställnings­­­verket, en statlig myndighet som inte existerar” är avsändare. Ambitionen är att väcka samtal om hur vi kan hjälpas åt att stävja ohållbar konsumtion och projektet stöttas av Vinnova, myndig­heten med uppdraget att stärka svensk innovationskraft. 

På tal om Vinnova är de involverade i ytterligare ett exempel som fick oss på bättre humör. I en långsiktig insats kallad ”Ett nytt recept för matsystemet” samlar myndigheten kreativa aktörer som vill bidra till en hållbar och konkurrenskraftig svensk livsmedelskedja. Under 2022 och 2023 formulerar ett gäng nyckelaktörer gemensamma mål för fem områden som sägs ha stor potential att positivt påverka utvecklingen. Det handlar om hur och ­vilken mat vi producerar i Sverige, hur vi skiftar till mer växtbaserad mat, om kombinationen mat och innovation, om hållbara matvanor hos unga och slutligen om vilken påverkan maten har på hälsan. Superintressant att följa!

Efter att ha tagit del av innovationsmyndighetens planer kände vi oss hoppfulla igen och lagom till ­kaffet ett slags pricken över i, när en av matgästerna högt började läsa en debattartikel signerad cheferna för Jordbruksverket, Livsmedelsverket, LRF och Sveriges Konsumenter. Ingressen löd: ”Det är lätt att ta våra offentliga måltider för givna. Men maten som serveras i skola, vård och omsorg är en nyckel till hållbar utveckling och bidrar till såväl för­sörjningsförmåga som stärkt beredskap”. Och vi konstaterade att så länge det finns vänner, kloka människor, forskning och innovation finns det hopp!