Ny fart i kretsloppet

Ann-Helen Meyer von Bremen ser hoppfullt på återcirkuleringen av såväl mat- som trädgårdsavfall. Och ser fram emot att också det som rinner ut i våra avlopp i framtiden ska göra nytta. 

Från och med i år är det tänkt att vi ska ta ytterligare några steg för att sluta kretsloppet. Senast 2027 ska vi slippa gå och kånka, alternativt köra iväg med sopor till återvinningsstationerna. Då ska istället återvinningen ha flyttat närmre våra bostäder – även enskilda villor.

Redan i år ska allt matavfall och allt träd­gårds­avfall sorteras ut från övriga sopor och rötas eller komposteras för att bli biogas och/eller återföra näringsämnen till jorden. Idag är det bara drygt 40 procent av allt matavfall som återvinns, trots att det inom Sveriges miljömål fanns ett etappmål på att återcirkulera 75 procent av det senast under förra året.

Just detta, att återföra näringen från maten tillbaka till odlingsmarken är en av de kanske allra viktigaste ­frågorna för en mer hållbar matproduktion. Återvinningen av matavfall är ett steg i rätt riktning. Men det finns en ännu större utmaning som väntar, nämligen att återföra näringen från avloppen tillbaka till åkrarna. Trots de senaste decenniernas diskussion om kretslopp och en omfattande nybyggnation, har man duckat för att göra något åt avloppen.

Hittills finns det bara ett enda svenskt bostads­område, nämligen Ocean­hamnen i Helsingborg, som har tagit avloppsfrågan på allvar. Avloppssystemet ”tre rör ut” delar upp avloppen i tre fraktioner – toalett, dusch-bad-tvätt och matavfall. Avloppen återvinns som gödsel (kväve och fosfor), rent vatten och biogas.

Men kanske, kanske håller något på att hända. Nyligen gjorde ett antal tunga livsmedelsföretag inom nät­verket Baltic Stewardship Initiative ett upprop gentemot staten för att driva på frågan. Nätverket startades för fyra år sedan av WWF med syfte att öka återcirkuleringen av näringsämnen från livsmedelskedjan och minska övergödningen i Östersjön. Enligt nätverket skulle man kunna ta vara på allt kväve och all fosfor som finns i toalettavfallet om man började bygga om avloppssystemet – och man har ett antal konkreta förslag för hur regeringen och olika myndigheter kan arbeta.

Tar man dessutom vara på mat­avfallet från hushåll, livsmedelsindustri och restauranger, skulle cirka hälften av kvävet och 40 procent av fosforn som används inom lantbruket idag, kunna återanvändas på åkrarna. Med tanke på att det idag sker en över­användning av kväve och även fosfor, så är det betydande siffror.

Det som bromsar utvecklingen är pengarna. Återvinning av avloppen är en stor investering. Samtidigt menar många att vi troligen kommer att tvingas sluta kretsloppen för att kunna producera mat i framtiden. Börjar vi dessutom kritiskt granska vad vi häller ut i avloppen, är det också sannolikt att vi kommer att minska en rad olika kemikalier, inte minst kemiska bekämpningsmedel och PFAS. Även det en stor positiv vinst för miljö och hälsa.

Ann-Helen Meyer von Bremen
Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist och författare med inriktning på lantbruk, mat och miljö.