Så funkar en jordbrukspark

Helt nära Barcelona har en god bit mark öronmärkts åt yrkesodlare och deras grödor. Och mer kan det bli, skriver Ann-Helen Meyer von Bremen.

Med jämna mellanrum höjs röster i Sverige för att skydda jordbruksmark från exploatering, det vill säga bygge av bostäder, kontor, logistikcentra, solcells­paneler, vägar och annat. Hur mycket jordbruksmark som varje år tas i bruk för sådant är oklart, men mellan 2014 och 2024 uppskattas 100 000 hektar ha försvunnit. Flera av de politiska partierna anser att det är viktigt att jordbruksmarken får någon form av skydd från exploatering. Hittills har inget hänt.

I Barcelona däremot har man be­­slutat sig för att göra något åt saken. Reser man några pendeltågstationer från centrum kommer man till den mindre staden Cornellà. En kort promenad över en graffittimålad gång- och cykelbro senare befinner man sig i ett frodigt odlingslandskap, så här års med flera fält av skördemogna kronärtskockor. Detta är El Parc Agrari del Baix Llobregat, en jordbrukspark om 3 348 hektar där drygt 300 yrkesodlare odlar frukt och grönt och någon enstaka lantbrukare även har får. Det är inte ofta man ser ett så stort område med trädgårdsodlingar nära en storstad, och det finns ett skäl till det, just det här är nämligen sedan slutet av 1990-talet skyddat från exploatering.

”Det finns många olika intressen och viljor här och en kraftig press för att använda den här marken till annat”, berättar Helena Perxacs Motgé som är administrativ chef för jordbruksparken.

Alldeles i närheten finns en flygplats, en stor hamn och så förstås själva ­staden, allt i behov av expansion. Vissa odlare skulle också gärna vilja – och kunna – ta bra betalt för att sälja sin mark till någon som exempelvis vill bygga en parkeringsplats. Odlarna äger visserligen sina respektive delar, men skyddet innebär att de endast får sälja eller arrendera ut dem till yrkesverksamma odlare eller jordbrukare.

”Vi vet att det finns en stor efterfrågan bland privatpersoner på koloni­lotter, men den här jordbruksparken är enbart för yrkesodlare”, säger Helena Perxacs Motgé.

Det var redan i början på 1970-talet som den katalanska bondeorganisationen började demonstrera för att området skulle skyddas. Idag ingår bönderna i en organisation där 14 olika kommuner, Barcelona stad och den katalanska regeringen beslutar om och sköter infrastrukturen i jordbruksparken och hanterar frågor som bevattning och väghållning. Man har också skapat ett eget varumärke för frukt och grön­saker från området.

”Vi har en årlig skörd här på drygt 25 000 ton grönsaker och 2 100 ton frukt, och vi har räknat ut att vi förser ungefär 300 000 människor med deras årliga behov av frukt och grönt.”

Förutom kronärtskocka är också sparris, lök, tomater, sallat, körsbär, päron och plommon stora grödor.

För snart sju år sedan kom en ny lag som är tänkt att skydda lantbruket i hela Katalonien, vilket gör att man just nu håller på att inventera all jordbruksmark i regionen.

”Jag tror det kommer att betyda mycket för matproduktionens framtid här”, säger Helena Perxacs Motgé, som välkomnar den nya lagen.

Ann-Helen Meyer von Bremen
Ann-Helen Meyer von Bremen är journalist och författare med inriktning på lantbruk, mat och miljö.